Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3£25fcig-
100
men ett annat, vida djupare bar han i bjertat, oeh dettas
helande syntes läkarevetenskapen icke vara vuxen. Han led
af en dyster svårmodighet, hvilken systerns oeh hennes
makes alla bemödanden icke förmådde skingra och som med
hvarje dag allt mer oeh mer tryckande sänkte sina mörka
vingar öfver ynglingens själ och snart hotade att utbryta
i en fullkomlig vansinnighet. Martha förmådde icke på nå-
got verksamt sätt trösta den så ömt älskade brodern. Så
mycket större var hennes längtan, att ifrån Stockholm
erhålla säkra och lugnande underrättelser om sin makes
skyndsamma återkomst. Slutligen inträffade ett bud, och
lockad af det förtjusande vårvädret, beslöt hon att lemna
det gamla, dystra slottet oeh begifva sig ut på landsvägen,
som förde till Stockholm, för att möta den älskade maken.
Hon tog sitt barn, en skön guldloekig gosse vid två års
ålder, på sin arm och befalde sköterskan att medfölja.
Det glada nyuppvaknade lifvet rundt omkring henne be-
friade snart hennes bjerta från dess beklämning, och hen-
nes barm höjde sig under friare andedrag, i det hon med
ömhet tryckte till sitt hjerta den muntre gossen, som gläd-
tigt helsade den grönskande skogen och vid bvarje nytt
föremål, som naturen framstälde för honom, med barnslig
glädje slog tillsamman de små händerna. Så hade de till-
ryggalagt ungefär en half mil på den ensamma vägen ge;
nom skogen, Martha, under smek och skämt endast syssel-
satt med den glädtige gossen ntan att märka, huru hastigt
tiden flydde; men snart kände hon sig så utmattad af den
ännu ovanligt tryckande vårluften, att hon måste lemna
barnet åt sköterskan och se sig om efter ett hviloställe för
att genom en kort hvila styrka sina krafter. På det ställe,
der de nu befunno sig, var skogen tjockare och trakten
mera vild. De höga tallarne uppsteg.o som jettar öfver
de låga buskarne, hvilka, tätt sammanflätade, på båda sidor
om landsvägen bildade en naturlig, ogenomtränglig häck.
På kort afstånd hopade sig öfver skogen höga klippmassor,
genom hvilka en smal, på flera ställen af nedrullade och
krossade klippstycken tillspärrad hålväg ledde, hvilken var
den enda så väl för fotgängare som ridande. Martha hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
