Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
FJORTONDE KAPITLET.
Ovanligt tidigt sänkte sig våren öfver Sveriges dystra
fält. Sunnanvinden utbredde sin varma flägt öfver slät-
terna och lockade den unga grönskan utur jordens moder-
liga sköte. Vågorna, hvilka ofta brusande och jettelika
vältrade sig emot murarne på det gamla slottet Stegeborg,
kade brutit sitt istäcke, och den majestätiska byggnaden
speglade sig nu vid aftonsolens strålar i hafsvattnets gröna
yta, som endast här och der krusades af en lätt-vindflä-gt.
öjörkarne och ekarne började redan utveckla sina knoppar,
och till och med på de mörka tallarne såg man redan de
lysande tallskotten vid grenarnes spetsar, så att den dy-
stra tallskogen vänligt lyste i det klara solskenet och de
höga tallarne med sina otaliga, likt flammor lysande spet-
sar syntes liksom fira naturens härliga uppvaknande. Sva-
norna hade redan återvändt till sina nästen, och alla vä-
vens öfriga fåglar voro anlända; allt andades nytt lif och
ny verksamhet, hvarje bröst höjde sig friare, hvarje hjerta
klappade lifligare emot den milda, fruktbringande årstiden,
°ch i de flesta hyddor hade med den första vårluften äf-
ven nya förhoppningar inträdt. Endast Martha stod be-
dröfvad i de höga hvälfda rummen på Stegeborg ocb kände
sitt hjerta intaget af en sällsam svårmodighet. Hennes
gemål hade för några dagar sedan afrest till Stockholm,
för att med sin svåger, konungen, öfverlägga om de ryk-
i’9n, som hördes från Småland, och de illbragder, der blif-
Vlt föröfvade, isynnerhet mot den gamle Arvid Vestgöthe,
°m hvilken det berättades att skogstjufvarne hade fört ho-
from till skogen och ibjelskjutit honom med pilar. Ovan
att mer än för några timmar sakna den älskade, afbidade
Märtha med ängslig oro hvarje ögonblick hans återkomst.
Hennes bror, Axel, var väl genom hennes sorgfälliga
skötsel och husprestens insigt i läkarekonsten temligen åter-
stäld från det sår, han erhållit i striden med röfvarena;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
