Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sättning i den der »hålan»! Ne-ej, du! Jag ämnar
mig inte heller dit.»
»Hvarthän då?»
»Till Stockholm naturligtvis. Der finnes det
mycket mera folk, som kan behöfva fisk.»
Den unga flickan kunde med möda- dölja
den glada rörelse hon erfor vid tanken på att få
komma till hufvudstaden, en resa, som alltid med
förkärlek hägrat för hennes tankar.
Medan den lilla fiskarbåten, som under ofvanbeskrifna
korta samtal hunnit in i Kodjuppt,
passerar det samma, vilja vi närmare redogöra
för den gamle fiskargubben och hans fagra sondotter.
Fiskaren Mathias Npck var en bland de
äldste i Stockholms yttre skärgård. Icke alltid
hade han suttit hemma för att ur hafvet kunna nätt
och jemt hemta den knappa föda, sombehöfdes
för hans lilla familj. I sin ungdoms och mannaålders
dagar hade han rest på fiere lands handelsfartyg
och mer än en gäng passerat jorden
rundt. Vid tretio års ålder trädde han i äktenskap
med en lotsdotter frän dalarötrakten och
hade med denna en enda son, hvilken också valde
sjömansyrket. Han gifte sig i unga år, och
tog snart derefter hyra hos en engelsman, som
lastade rid Stadsgården. Under tre år hemsände
den arbetsamme mannen ganska ansenliga penningebelopp,
men slutligen upphörde dessa sändningar
helt och hållet. Efter lång väntan ansågs,
han vara död och begräts såsom sådan. Hans
unga hustru tog denna förlust så häftigt till sig
att hon på allvar insjuknade och efter några må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
