Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han tog en dugtig klunk ur toddyn. Slutligen
sade han:
»I dag ha vi tisdag, och om söndag ska’ det
lysa för dig, som du tror. Men när är det som
utmätningen hos gubben Lund ska’ ske?»
»Om torsdag.»
»Men hör du, bror Krutström,» utbrast nu
Viggberg, »det är inte vackert gjordt af dig att
så der utan den ringaste giltiga orsak sätta den
hedersmannen på bar backe!»
»Nej, det är det inte», ropade alla utom Stöfvelberg,
som ej tordes opponera sig mot Krutström.
»Ah», svarade denne hånieende, »när hans
son blir kompanjon med Sillgren, så styr han
nog om att gubben inte kommer på bar backe.
Dessutom behöfver jag mina penningar till mitt
giftermål.»
»Tro honom inte,» inföll nu Viggberg. »Det
är derför att Ingrid älskar Adolf Lund som Krutström
vill hämnas pä dennes fader.»
Detta var mera än patron Krutström kunde
tåla. Han sprang upp och knöt händerna mot
Viggberg, och utan tvifvel skulle trätan öfvergätt
till slagsmål, om inte de öfrige trädt emellan och
åtminstone för ögonblicket lyckats bilägga tvisten.
När sällskapet vid midnattstid skildes åt utanför
patron Krutströms gård, gick den gamle
tjärvräkaren Lund förbi.
Han låtsade ej märka de något högljudde
bachibröderne, men kastade ändock i förbifarten
en hånfull blick på Krutström, som var mest
drucken, och härunder mumlade han för sig sjelf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
