Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
N:o i. 3
har jag märkt dem och är glad, att
detta märkts af andra". Detta är ju
en märkvärdig bekännelse. Och så
vidt hon motsvaras af en verklig sin-
nesändring i den riktning, som hon
innebär, så tror jag, att många med
mig tacka Gud, som hört deras böner
för lektor W. och för Guds rikes sanna
framgång i väll älskade fosterland. Och
förvisso skall denna herr W:s bekän-
nelse draga många med sig, hvilka
vida öfverträffat mästaren uti att öfver-
roodigt klandra den kyrka, som fram-
födt både dem och den väckelse, som
gått och går öfver landet, och det trots
sina många brister. Den som önskar
att se dessa brister afhjelpta, huru
måste han icke sörja öfver den bitter-
hot, hvarmed de som skulle förbättra
i stället förbittra allas sinnen och
derigenom fördröja kanhända för år-
hundraden den sunda och sanna utveck-
lingen. Och en sådan förbittring län-
der just dem, som åstadkommit den-
samma, till största skada. Men ho be-
sinnar sådant? Waldenström har under
B år oj gjort det, och många af
hans anhängare ännu mindre. Här
hjelpa inga tillrättavisningar af mcn-
niskor. Endast Gud kan genom sin
ando föra den öfvermodiga inenniskan
till besinning. Men den ena menni-
skan kan, sedan hon sjelf genom-
gått sin skola, blifva en god hjelp
Rsr andra. Och det är derför, som
vi s;i glädja oss öfver den vändning
saken tagit. Måtte sinnesändringen
blott blifva allt djupare och verksam-
man’, och måtte ej motståndarne åter
EBrderfva det goda verket genom per-
sonliga angrepp och obetänksamheter.
Den tidning i vårt land, som för kyr-
kans (ålan. tillåter sin- ej sällan just
gentemot Waldenström sådana uttryck,
som masti> sa ra och stöta bort. Så
har den ("Wäktaren") äfven nu tagit
till orda mod anledning af de ofvan
omtalade artiklarne samt sökt besvara
den frågan: Har lektor W. verkligen
retirerat? Med djup smärta måste ar-
tikelförfattaren på grund af en predi-
kan, som herr W. för oj längesedan
hallil i Stockholm, besvara donna fråga
nekande, emedan han (lektor W.) ännu
förnekar kyrkans försoningslära. Men
ait Wäktaren äfven nu, såsom den nå-
gon gång förui gjort, beskyller herr
w. för oärlighet, är någonting, som
jag ej kan fullt gilla, då hans karak-
tär i allmänhet utmärker sig för (lärd-
as och enkel rättframhet. Hvad man
snarare kan förebrå honom för är ett
visst öfvermod, som han ju sjolf be-
kant sig vara behäftad med. Emeller-
tid torde del vara mycket svårt att
vara fullt, ärlig för en man, som lik-
som herr W, begynt förfäkta en från
don allman-kristliga tron så afvikande
lära. Han har härvid en dubbel fara
att undvika. Å ena sidan ligger det
nära till hands att nedsätta kyrkans
åskådning alltför mycket för att deri-
genom höja den egna uppfattningen. Å
den andra sidan finnes det ju många
ställen i Bibeln, som ej sä lätt kunna
tolkas i det syfte, som man vill. Men
den oärlighet, som härvid vill göra sig
gällande, delas förvisso af hvarje åskåd-
nings representanter i större eller min-
dre grad. Vi må dock ej förringa be-
tydelsen af detta fel, utan i stället
bedja Gud af allt vårt hjerta för oss
sjelfva och andra, att vi allt fullare
måtte kunna fatta och upptaga i oss
kela sanningen. Men så länge vi lefva
i denna verlden kommer det nog att
gälla om oss, hvad aposteln säger: "Vi
se endels och profetera endels". Måtte
vi blott i ödmjukhet känna och erkänna
äfven denna sanningl,så att vi ej ge-
nom vårt rätthafveri och öfvermod för-
störa det heliga verk, hvartill vi äro
kallade!
Lektor Waldenström har emellertid
ej blott "Wäktaren", som vakar öfver
hans lära och handlingar. Äfven bland
de frireligiöse finnas de, som kritisera
honom. Med detta år har neral. i Stock-
holm begynt en ny religiös tidning i
med namnet: "Sanning och frihet". Dess j
lösen synes vara: "Bort med statskyr- ]
kan!" I ett af profnumren vid förra j
årets slut framträdde i denna tidning <
en artikelförfattare, J. 0., som säger, i
att den frikyrkliga rörelsens sociala ]
niiil är statskyrkans afskaffande. "För ]
den enskilde, tillägger han, har sepa- i
ratismen visserligen ett annat, kanske i
vigtigare mål, neml. att arbeta för Kri- ]
sti rikes utbredande i verlden". Här-
J]
emot inlägger nu herr Waldenström sini]
lifliga protest. "Ty skulle den frikyrk- i
liga rörelsen engång till den grad ur-:;
arta, att man icke skulle kunna be-11
stfimdt säga, hvilkct mål som för henne ]
vore vigtigare: statskyrkans afskaffande i
eller Kristi rikes utbredande," då hade i
den på ett sorgligt sätt spelat ut sin;
rol, och då kunde man möjligen en- i
gång få bevittna det skådespelet, att i
det blefvo statskyrkans rol att rädda
den andliga ställningen från fullständig <
applösning". J. O. beklagar sig öfvor ;
statskyrkans tvång. Herr W. svarar: ;
"Hvari har den fångenskap bestått,\
-
hvaraf han känt sig tryckt? Vill han
blifva ännu mer ödmjuk, helig och lik j!
Jesus, än han redan är, så är jagjj
viss, att statskyrkan aldrig skall hm-;,
dra honom derifrån". — Men J. O. K
kände sig ej nöjd härmed. Han har
’’
ånyo tagit till orda, men nu i Hem-
’
landsvännen. Artikeln har till öfvor-
skrift: "Kan statskyrkan rädda den and- ]
liga ställningen?" Här kritiseras icke
blott statskyrkosystemet, som uppvisas
vara ett stort hinder för Kristi rikes
’
utbredning och makt i verlden, hvar-|i
för man måste undanrödja detta, om
man vill vinna seger for Herren Kri-
stus. J. O. kritiserar äfven lektor W:s
närvarande uttalanden och jomför dem
med hvad han sade 1878, då han yttrar
följande: "All sammanblandning af den
andliga och borgerliga makten står i
uppenbar strid mot både Guds ord och
Augsburgiska bekännelsen, ehuru den
inom vår rena kyrka är legaliserad, ja
genomgårhela kyrkokroppen’1.Och hvad
det beträffar, att statskyrkan icke skulle
lägga något hinder för hans andliga
tillväxt, sä vänder J. 0. äfven denna
utsaga tillbaka på Waldenström, som
iju ej heller tegat stilla och endast öf-
vat sig i gudaktighet. Och härför bör
han icke klandras, säger J. O. Han
har endast gjort sin pligt. Och den
strid, som herr W. begynt, den gäller
det endast att fullfölja. J. 0. betygar
honom sin tacksamhet för hvad han
sagt och gjort i frikyrklig riktning.
"Jag är honom tacksam, säger han.
äfven fastän nr de ord, han sådde,
uppvuxit en annan skörd än den han
nu måhända skulle vilja inberga". —
Lektor Waldenström befinner sig, så-
som vi kunna förstå af allt detta, i en
jmindre behaglig ställning. Han har i
förra dagar sått ut ett sade, som han
nu får skörda. Ty att, såsom han
gjort, utan ödmjuk medkänsla och syn-
dabot med en viss sjelfkänsla predika
mot statskyrkans brister, det kan ej
förfela sin verkan på åhöranie. Den
fariseism, för hvilken man beskyller en
annan, kan lätt studsa tillbaka emot
ens eget bröst. Och jag vet, med
hvilken segerglädje äfven jag sjelf åhört
hans slående framställningar öfver stats-
kyrkans "gamla flaskor", hvilka af det
nya vinet måste söndersprängas. Den
anda, som han sålunda väckt till lif
och som genom "Hemlandsvännen" er-
hållit mer än tillräcklig näring, skall
ej sä lätt kunna qväfvas, sedan den
engång gått in i de religiösa rörelserna.
Måtte Gud nådeligen se till vår för-
samling och böja allas våra hjertan till
sann ödmjukhet! Då skall förvisso den
verkliga frigörelsen i sanningen komma
oss till del. Och med den inre frigö-
relsen skall ju ock den yttre följa så-
som en mogen frukt. L. B.
Om du snart vill blifva god, måste du
snart blifVa bekant med dig sjelf. Ingen
menniska bonar bhtva god, fornin hon
hai.gett sig
J
viira ond
. ben genaste vag
som fmnes, är att se sig s.ielf förlorad,
Det första steget till nåd är att sesitt eget
elande; det första steget mot himlen är att
8e siS niira helvetet
-
Synden är svår i ögat, värre i tungan
’ **"" ’
’’, , .
| »nj;
som den ver
kar hos en menniska, utgör
sjelfva motsatsen till hennes skötesynd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
