- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
48

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


synpunkter oklart. Som ett försök att reda saken vilja vi
framställa följande förslagsmening rörande lagsagoutvecklingen
hos »Uppsvearne», ehuru vi villigt medgifva, att åtskilliga
invändningar kunna göras mot densamma. Bygderna norr om
Mälaren hafva ursprungligen utgjort ett rättsområde, hvars
högste judicielle styresman varit lagmannen i Tiundaland;
minnen från denna tid äro sägnerna om Vig den framsynte
och Torgny. I de särskilda bygderna utvecklade sig
emellertid olika rättssedvänjor (härom längre fram) och
uppkommo ett slags underlagmän. Sådana äro alldeles tydligt de
lagmän, som förekomma i distrikterna norr om Emord;
sådana voro möjligtvis äfven lagmannen i Attundaland [1]
samt den Holmbemus legifer, som år 1303 nämnes såsom
faste vid ett ting i Vesterås (Sv. dipl. 1402) [2]. Om
förhållandet varit sådant, så torde Sturlassons påstående om
Tiundalagmannens och »Uppsalalagens» supremati förtjäna
uppmärksamhet, i fall det får anses beteckna ställningen i
Svealand under förra hälften af 1200-talet, då S. skref sin
historia [3]. 1296 reglerades slutligen lagsagoindeiningen norr
om Mälaren. För landet »mellan hafvet och Sævuström
och Emord» utfärdades en kodifierad lagbok med kunglig
stadfästelse. Landet norr om Emord bibehöll sina gamla
rättssedvänjor, men lades under lagmannen i den nya
lagsagan, »lagmansdömet öfver alt Uppland», Upplands eller
Upplandens lagsaga. Den förre Tiundalagmannen blef dess
förste lagman. Nu förekommer äfven tydligt en
Vestmanlands lagsaga. Den nya lagens konungabalk talar om
Vestmännens lagman såsom jämlike med de öfrige — det är 1305


[1] 17) Det förtjänar anmärkas, att — medan allä lagmännen omkr. år
1280—90 voro frälsemän med adlig sköld (utom möjligen Ölands) —
Attundalands d. v. lagman (Haquinus legifer) nämnes på sådant sätt, att man
tydligen kan se, det »herre»-namnet ej tillkommer honom. Sv. dipl. 913,
1148, 1154.

[2] 18) Stiernmans uppgift om riddaren M. Gregersson såsom lagman i
Vestmanland 1288 är utan känd hemul.

[3]
19) Olof den hel. saga, kap. 76: En þar alt er lögin skilr á, þá skulu
öll hallast til móts vid Uppsala lög, ok aðrir lögmenn allir skulu vera
undirmenn þess lögmanns, er á Tiundalandi er. Ungers uppl., sid. 287.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free