- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
41

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAR.

41.

Det växlar fort vid Emlumati. Mail
vet ej den ena dagen, vad bud den
nästa kan bringa. Säkert möta ännu
många strider och mycket motstånd,
då vi vågat oss till angrepp mot
Satan i ett av hans säkraste fästen; men
striden är Herrens, och med honom
skola vi vinna seger!

Emangweni den 19 oktober 1923.

Ester Monson.

"Kokubili ku lukuni."

(= »Bådadera är svårt.»)

Hon stod framför mig ute på
gården med en tämligen stor skål,
välfylld med sötpotatis, i handen. »Här
är din mat, ’nkosikazi, jag hälsar dig
med detta. Det är nu ganska
längesedan jag såg dig sist.»

»Ja, du har varit borta, ha vi hört,
men även sedan du kommit hem, lia
vi ej sett dig på mötena.»

»Nej, jag har èj kommit, hur gärna
jag än ville. Du vet ju, att jag ej
får.»

»Men vad är det då du fruktar?
Du vet ju, att du ensam rår om din
själ, och att du själv inför Gud måste
svara för hur du handlar.»

»Jag vet det, visst vet jag det, men
jag kommer att bli grymt slagen, om
jag lämnar mig åt Gud.»

»Säkert blir du det, men många
andra ha lidit hugg och slag för sin
tro och hava gjort det med glädje.
Skulle ej ock du ha mod att lida
något för Jesus, han som lidit döden
för dig?»

»Men ser du, det stannade ej vid
det ens. Jag komme att bli jagad
i väg, och min man skulle av mina
släktingar utkräva de kor, som han
betalt för mig, och då komme även
de att hata och förfölja mig. Det är
för mycket. Det kan jag ej uthärda!»

»Stackars vän, men kan du då
uthärda, att din själ går förlorad? Du
har nu så länge hört evangelium, och
redan för fyra år sedan var ditt hjärta
mjukt, och du ville bli frälst. Hur
skall du kunna uthärda att bli för
evigt skild från Gud? Är ej det
svårare än att bli utstött och lida en liten
tid här nere på jorden?»

»Kokubili ku lukuni», svarade hon,
under det att ögonen fylldes med
tårar. »Kokubili ku lukuni impela!
(Bådadera är i sanning svårt!) Det
ena synes mig just lika förfärligt som
det andra.» Ännu en vemodig blick
och ett framviskat: »Farväl,
’nkosikazi», och så går hon.

Min stackars svarta syster! Hur
blöder ej mitt hjärta för dig, där du
ännu går kvar i ditt dunkel! Visst
finge du lida, om du hade mod att
taga steget ut, men du skulle ock
få en glädje, som du nu ej kan ana.
Jag kan ej göra det klart för dig. Det
kan blott Guds Ande göra, och
därom beder jag. Och skall ej din
himmelske fader, han som känner både
din nöd och din längtan, skall ej han
bereda dig vägen ut till ljus och
frihet, han som allt förmår?

Ester Monson.

Är det ett ideal eller en
Frälsare människorna
behöva?

En engelsk prästman, d:r Berry, har
omtalat följande lilla händelse, som
för alltid klarlade den frågan för
honom.

»En kväll», berättar han, »uppsöktas
jag av en lancashireflicka, som hade
en schal över sitt huvud och träskor
på sina fötter.»

»Ar ni prästman?» frågade hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1924/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free