Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TRONS SEGRAR. 114.
Vårt påskalamm.
»Ty vårt påskalamm är ock
slaktat tör oss, nämligen Kristus.» 1
Kor.. 5: 7.
A ven vi, du och jag, hava ett
påskalamm. Förgäta vi att inberäkna
denna egendom i vad vi hava, så äro
vi ’i själva verket mycket fattiga. Det
slaktade Lammet är den kostbara
pärla, för vars vinnande till och med det
vi i övrigt hava må säljas. »Vårt
påskalamm», säger aposteln, och vi
instämma ’i trons visshet: v å r t L a m- m.
Den store Herden, Jehova, lät detta
Lamm födas såsom ett annat Lamm
i mänsklighetens hjord; därför är det
vårt Lamm. Din otro har icke
kunnat göra den sanningen om intet.
Om du än förverkat din rätt till
mycket annat, så vill dock Jesus ännu
vara ditt påskalamm. Detta Lamm
är menlöst och obesmittat. Ingen
vank finnes ’i dess liv; ingen
be-smittelse i dess hjärta! Ingen av
Jesu fiender bland människorna
kunde anklaga honom för synd. Denna
världens furste kom, men i honom
hade han intet. Hans vänner och
lärjungar skådade hans härlighet såsom
den av Fadern enföddes härlighet;
och han var full av nåd och sanning.
Fadersögat i himmelen skådade ned
på Sonen, och fadershjärtat hade i
honom alltid ett gott behag. Lammet
avsynades av Jehovas eldsblickar och
befanns vara ett fullgiltigt offer. Det
kunde slaktas till ett offer för världens
synder, om det eljest själv ville giva
sitt liv. Och hör, vad Jesus säger:
»Ingen tager mitt liv ifrån mig, utan
jag låter det av mig själv.»
Vårt påskalamm är nu slaktat.
Israeliten doppade isopskvasten i det
ännu varma blodet av påskalammet
och bestänkte dörrträna till sitt hus;
huru skulle då du, mitt hjärta, dröja
att bestänka dig med ditt offerlamms
blod, då du vet, att det rann just för
dig i tidens fullbordan! Nej, trygg
under blodets hägn skall jag hålla
påska i Lammets kärlek och se dödens
och förbannelsens mordängel draga
mig förbi. Min vän är min, och jag
är hans.
Men, min broder, du, som med
mig funnit livet i såren, hava vi
också vandringsstaven i våra händer,
såsom de där hasta till vägs? Vårt
påskalamm är slaktat, säger aposteln,
och vill därmed erinra oss om
orimligheten av att ens ett ögonblick
längre dröja i syndens Egypten. Lammet
är vårt, därför är ock hemmet vårt,
det där ljusa, sälla hemmet på iden
andra stranden. Låtom oss skynda dit
för att med alla heliga begynna den
nya sången: »Lammet, som är
slaktat, det är värdigt att taga makt och
rikedom och visdom och starkhet och
pris och ära och lov!»
Fr. Hammarsten.
Medlareskapet.
Verklig frid och gemenskap med
Gud förutsätter tre ting. Det finnes
intet fullkomligt medlareskap och det
gives ingen verklig gemenskap,,jn ed
Gud, med mindre än att tre villkor
äro uppfyllda.
För det första måste medlareskapet
tränga djupt nog. En stege är till
intet gagn, om den icke sträcker sig
ända ned till den punkt, där jag
befinner mig. Om den icke sträcker
sig så långt, att jag kan sätta min fot
på den, är den till ingen nytta. Ett
medlareskap, som icke räcker ned till
oss fallna, syndiga och förlorade bain,
ett medlareskap, vari intet utplånande
av svnd finnes, ett medlareskap, som
icke undanröjer Guds vrede, som icke
borttager lagens förbannelse, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
