- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
144

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

TRONS S EG RAR.

vi, som känt honom, svårt att fatta. Även
om den sista tiden kraften till en del varit
bruten, kom dock hembudet så hastigt och
oväntat. Det var den 13 mars, som hans
frigjorda ande svingade sig till högre
rymder.

Broder Osk. Pettersson föddes i
Stockholm den 5 maj 1864. Kom sedan i
tidiga år till Kumla, där han ock tillbringat hela
sin övriga levnadstid.

Frälst den 5 aug. 1881 genom
evangelisten verksamhet, förblev han sedan hela
sitt liv en nitisk och trogen Herrens tjänare.
Flan var en av dessa »stilla i landet», som
genom liv och bekännelse sprida himmelsk
doft omkring sig. Han levde och rörde sig
i Jesu gemenskap, därför kunde han också
sprida Kristi vällukt, där han gick fram.
Från alla håll hördes även: »Är någon
en kristen, så nog är Oskar Pettersson det.»
Betecknande är också vad en troende
arbetskamrat yttrade vid ett tillfälle. »Ibland,
sade han, brukar den tanken komma:
’kanske Jesus redan hämtat sin brud från
jorden’, men då brukar jag alltid se bortåt Osk.
Petterssons plats, och då jag ser honom
kvar där, förstår jag, att Jesus ännu ej
har kommit.»

Inom församlingen och
ungdomsföreningen i Betania, Åbytorp, har br. Pettersson
under många år varit en av stödjepelarna.
Under 16 år har han varit ungdomsf:s ordf.,
och vid sin död var han församlingens
sekreterare. Likaså var han en verksam
medlem av missionsgruppen Daggryningen i
Kumla. Särskilt varmt låg honom
missionens heliga $ak i hem- och hednaland om
hjärtat. Ofta såg man honom röras till
tårar, då han talade om evangelisters och
missionärers arbete och strider. Att han
också tog del i dem, vittnade hans böner och
rikliga missionsoffer om.
Helgelseförbundet hade i honom en trogen och verksam
medlem. Att han särskilt syntes trivas där,
torde väl bero därpå, aft han längtade
efter och levde i det rika, fördolda liv med
Kristus i Oud, som ju alltid utgjort
grundtonen i Flelgelseförbundets förkunnelse.
Hans älsklingssång (Förbundstoner 395)
talade även om samma sak.

Br. Petterssons stoft fördes söndagen den
23 mars till sitt sista vilorum. Det blev en
gripande och allvarlig sorgehögtid. I Betania,
Åbytorp, samlades före avfärden till Kumla
kyrka något över ett hundratal
begravningsgäster, till vilka församlingens
föreståndare Oskar Larsson samt evgl. Syren höllo
vardera ett kort tal. Vid framkomsten till
kyrkan voro c:a 1,000 personer samlade lör
att följa den avlidne på hans sista färd.

Jordfästningen förrättades av
pastorsadjunkt Abenius, som ined ledning av några
verser ur 1 Kor. 15 kap. höll en
dödsbetraktelse. Därefter bars den blomsterhöljda
kistan av representanter från Betania förs.
och »Daggryningen» ut till graven, där
E-beneserförsamlingens sångkör mötte med
sång. Sedan kistan sänkts i graven,
framträdde flera representanter från olika
föreningar och grupper, som den avi. tillhört,
och framburo ett sista tack för allt vad
han varit som helgad gudsman, vän och
kamrat. Bl. a. talade pastor Rickhard och
erinrade om de djupa spår, den hemgångne
lämnat efter sig. Efter hemkomsten till
Betania påmindes vi återigen genom flera
bröder, däribland pastor Skoglund, om vad
den hemgångne genom Guds nåd fått
utföra ibland oss. Det var saknadens och
sorgens toner, som ljödo. Dock gick genom
allt en underström av glädje och hopp.
Gudsbarnen skiljas aldrig för evigt. Snart
mötas vi där, dit aldrig död eller skilsmässa
når. Ja, snart äro vi där. Saliga dag! —
Vid slutet av sorgehögtiden gjordes en
insamling för evangelisthemmet vid
Götabro, för vilket br. Pettersson alltid haft
ett varmt intresse.

Ali den avlidnes kvarlåtenskap går genom
testamente till H. F :s yttre mission.

Vile Du så, br. Pettersson, i frid. Tack
för vad Du varit för oss, som nu stå
sörjande kvar på ödslig strand i tiden! Tack
för de heliga spår Du lämnat efter dig!
Tack för föredöme i tro och vandel! Du
har gått att mottaga Din lön. Snart
komma även vi. Vi mötas på glashavets
stränder.

Helmer Olsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:48:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ts/1924/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free