Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TRONS S EG RAR.
särskilt behov av, är kraft. Jag
erinrar mig just nu en annan person. Han
sade en gång: »Jag lider av
hjärtsjukdom och kan fördenskull icke
predika mer än en gång i veckan»; och
så måste en ämbetsbroder predika de
övriga gångerna ävensom göra
sjukbesök m. m. Denne prästman var
gammal och kunde icke göra besök
hos folk, men hade fått höra talas om
denna smörjelse av kraftens helige
Ande, och så sade han en dag: »Jag
önskar verkligen att erhålla denna
smörjelse, innan jag lägges i graven.
Jag skulle vilja, innan jag skiljes
hädan, ännu en gång ha den
förmånsrätten att med kraft predika Guds
evangelium». Han bad, att Gud
måtte uppfylla honom med Anden, och
när jag kort därefter mötte mannen,
sade han: »Jag har nu predikat i
genomsnitt åtta gånger i veckan och
varit vittne till omvändelser varje
gång». Anden kom över honom. Jag
är förvissad om, att människans krafter
icke så mycket nedbrytas av det
trägna och hårda arbetet i och för
sig som fast mera därav, att maski-
neriet icke vederbörligen smörjes och
putsas. Det är icke det hårda
arbetet, som sliter ut predikanterna, utan
det är försöket att arbeta utan den
erforderliga kraften. O, att Gud
måtte utgjuta kraftens olja över sitt folks
hjärtan! leke blott predikanternas
utan ock varje lärjunges. Låtom oss
icke tänka som så, att det endast är
predikanterna, som ha behov av
denna smörjelse. Det finns icke en
moder, som ej behöver Andens kraft för
att kunna styra sin familj, lika
mycket som en predikant har behov av
samma kraft, då han står i sin
talarestol, eller söndagsskolläraren i sin
söndagsskolklass. Vi hava
allesamman, var i sin stad, behov därav;
låtom oss därför icke giva oss någon
ro, dag eller natt, förr än vi kommiit
i besittning därav; och är detta vårt
hjärtas innersta, mest brinnande
önskan, så vill Gud ofelbarligen skänka
oss den, så framt vi hungra och törsta
därefter och säga: »Herre Gud, hjälp
mig! Jag vill icke giva mig ro,
förr än jag blivit beklädd med kraft
från höjden».
D. L. Moody.
Några förmaningens ord.
Hu E. B—n.
III.
Den kristne och tidén.
Men om det kristliga livet ej skall
bliva en misslyckad tillvaro, fordras
ovillkorligen att använda tiden väl.
Därför heter det vidare: »köpande
tillfället, ty dagarna äro
onda». Är tiden ond? leke tidén i
och för sig själv. Men synden, som
uppfyller tiden, har gjort den till vad
den är. Det finnes icke blott synd,
utan en sådan härsmakt av synder, att
den bemäktigat sig varje uns av tiden.
Och från Adams dagar intill nu har
synden utvecklat sin förföriska makt.
Ett tungt moln vilar över vår tid,
luften är liksom mättad av
orättfärdighet. Det är icke blott ont i tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
