- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
169

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAR.

169.

jen för våra infödda arbetare!» Mitt brev
bleve för långt, om jag vidare skulle
tala om arbetet här.

Jag vill till sist genom T. S. medsända
ett hjärtligt tack till de syskon, som under
förra året kommo ihåg mig med brev och
deltagande. Tack, missionsvänner, för
förbön och offer! Snart kommer dagen, då den
trogne förvaltaren och tjänaren skall få sin
lön. Snart få vi mötas i skyn. Till dess —
låt oss hålla fästet!

Min kamrat, Helfrid Höök, förenar sig
med mig i kära hälsningar till styrelsen och
alla vänner.

I Herrens tjänst

Jenny L i f b o m.

Hwaijenhsien den 21 mars 1924.

Lingkiu den 18 mars 1924.

Våra älskade missionsvänner!

»Vi hava Herren till vår Gud»..., »vi
hava Gud i spetsen för oss.» 2 Krön. 13:
10, 12.

En lång tid har gått, sedan vi sände en
hälsning genom Trons Segrar. Det är med
verklig glädje som vi här ute mottaga vår
kära tidning. Under den gångna tiden har
Herren bevisat sig vara den trofaste,
underbare hjälparen, och vi hava fått
skönja hans fotspår ibland oss. Många av
satans fästen hava ramlat, i det att själar hava
varit villiga att lämna synden och
avguderiet, och därigenom hava många hem öppnats
för Jesus, Segerfursten.

Det kan ju finnas sådana som tro, att
det är fåfängt att arbeta bland
kineserna, men när Gud helt får intaga deras
hjärtan, så uppenbaras hans gudomliga,
omskapande kraft i livet; och hem, där
djävulen förut har härskat, bliva förvandlade
till fridens boningar. Vi vilja till vår
Frälsares ära och till uppmuntran för dem som
läsa det nämna ett exempel.

För ett par dagar sedan besökte vi en
by 25 li (= I1/4 mil) härifrån. 1 hemmet,
där vi bodde, har Gud fått uppenbara sin
underbara makt. För något över ett år
sedan kom från det hemmet en man hit till sta-

tionen med sin son, som var besatt av en ond
ande, och han ville bara döda sig, så
att han ständigt måste vaktas. Vi sade,
att om mannen ville lämna det falska samt
lämna sig åt Gud, så ville vi bedja för hans
son, och det var han villig till. Men 1 när
vi hade bönemötena, var sonen så vild, att
två karlar måste hålla honom. I Jesu namn
blev den onde anden bjuden att lämna
honom, och — prisat vare Herrens namn!

— den onde anden måste vika. När de
kommo tillbaka till sitt hem, hjälpte
sonen till att kasta ut avgudarna, och nu prisar
han Gud för härlig frälsning och
frigörelse ifrån satans makt. Hans hustru har
också blivit troende.

Men det var ej bara sonen, som i det
hemmet behövde frigöras, utan även hans
mor. Hon hade för fyra år sedan tagit in
gift för att döda sig. Detta är mycket
vanligt i Kina. En del göra det i
vredesmod, andra på grund av tråkigheter i
hemmet och motgångar i affärer m. m. Den
nämnda kvinnan dog ej av giftet, men
hennes båda ben blevo fördärvade, så" att
hon sedan dess icke har kunnat gå eller stå
på benen, utan hon har måst krypa på
sina knän. En sorglig bild av huru synden
förstör en människa. Första gången, hon
kom hit till stationen, fick hon krypa på
sina knän, när hon kom för att se var vi
bodde. Det gjorde riktigt ont i hjärtat att
se henne.

Sedan hon blev frälst, har det varit
hennes ständiga bön, att Gud skulle göra
henne frisk. När vi nu kommo till hennes hem

— vad fingo vi se? Jo, att Gud hört hennes
bön, ty hon kunde nu gå, stödd vid en
käpp. Hon är så lycklig i Gud, och det
var en verklig glädje att se henne med
tårar i ögonen uppmana sina grannar att
tro på Gud. »Ty», sade hon, »se här,
huru Gud har hjälpt oss! Min son var
besatt och är nu frigjord. Jag själv hade
mina ben fördärvade, men kan nu gå, stödd
vid min käpp.» Alla i hemmet äro nu
frälsta. I sanning, stor nåd har vederfarits
detta hem, och därför få vi prisa och
tacka Gud. Under mötena där voro tre
personer villiga att lämna sig åt Jesus. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1924/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free