Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
TRONS SEGRAR.
«
ResesekPEteFarens
spalt.
»Huru skall jag vedergälla
Herren alla hans välgärningar mot
mig? ... Jag vill infria åt Herren
mina löften.» Ps. 116: 12, 14.
Psalmförfattaren hade varit i nöd och
ångest. 1 sin nöd hade han ropat till Gud.
Herren hade uppenbarat sin frälsande makt,
och i tro hade den nödställde mottagit
hjälpen. Därefter kommer så osökt frågan:
»Huru skall jag vedergälla Hierren?» Gud
giver ej sin nåd mot kontant betalning ej
heller mot framtida avbetalning. Nej, Gud
vare pris, nåden är fri. Likväl är det
blott rätt och billigt, att den frälsta
människan söker att giva Herren en
tacksamhetens vedergällning, ett frivilligt tackoffer.
Ja, hela den troendes liv borde rätteligen
vara ett enda oavbrutet brännoffer åt Gud.
»Jag vill infria ... mina löften», säger
psalmsångaren. Hava vi infriat våra löften?
Ha vi verkligen gjort det? Löften
kunna givas och glömmas — men Gud kommer
ihåg. Nu tänker jag likväl ej på särskilda
löften utan på de allmänna löften vi giva. Sade
vi ej såsom nyomvända: »Herre Jesus, jag
vill alltid tjäna dig och följa dig.» Utan
att just nu rannsaka huru det gått med
efterföljelsen, låt oss fråga oss själva: »Ha
vi alltid tjänat Herren?» Ha vi ställt våra
ägodelar till Guds förfogande? Näppeligen.
Skulle det vara brist i missionens kassor,
om alla Guds barns ägodelar stode till
Guds förfogande? Nej och åter nej. Om
alla troende gåve blott en halv tionde åt
Herren, torde det bliva en stark
tillströmning i alla missionskassor. Huru skulle det
icke då bliva, om alla troende förde fram
full tionde (Mal. 3.) till Herrens
altare! Då skulle missionskassorna flöda
ö-ver. »Huru skall jag vedergälla —
–?» K a ii nåden vedergällas?
Skulle då icke de som Herren särskilt
välsignat kunna giva mer än tionde? Vore då
»råga» på måttet nog? Vedergälla!
Då vi enligt ordet äro Guds livegna, då
allt silver och guld i själva verket är —
märk ä r, REDAN ÄR — Guds egendom,
och då vi således i själva verket äro
Guds förvaltare, huru skola vi då
kunna tala om att vedergälla Herren för
hans välgärningar?! Om en förvaltare
undanhåller ägaren hans rättmätiga egendom,
vad namn skall man ge den förvaltaren?
Herre, öppna våra ögon! herre, lär oss
känna vår otrohet och våra försummelsesynder!
Nådefulle Frälsare, gå icke till doms med
dina tjänare! Ack, giv då äntligen åt allt
ditt folk ett hörsamt och uppgivet hjärta!
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>