Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’390
TRONS SEGRAR.
Guds outsägliga gåva.
Vi fira vid denna årstid minnet av
Guds allra första och största
löftes uppfyllelse. Detta löfte var
gåvan av hans Son. Tron begär ej
nu löftets uppfyllelse utan mottager
det såsom fullbordat. Guds Sons
mandomsanammelse har förvandlat
löftet till ett sakförhållande. Då vi
vila vid detta sakförhållande, bytes
vår väntan i verkligt ägande, och
bönen övergår till lov. »Gud vare
tack för hans outsägliga gåva.»
Herren Kristus är i allra
vidsträcktaste bemärkelse gåvan från Gud.
Hela vårt andliga liv hänger därpå,
att vi hava kännedom om denna
gåva. »Förstode du Guds gåva» — det
är den punkt, varav hela vår
närvarande ställning och hela vår framtida
vandel beror.
Det är vid denna tid av året vi
särskilt påminnas om att Guds Son har
blivit människosonen; att han, som
skulle komma, har kommit; att den
evige Sonen, som var i Faderns sköte,
har tagit på sig vår mänsklighet och
blivit såsom en av oss. Han har
antagit vår natur, dock utan synd, han
har påtagit sig våra förpliktelser och
dött i vårt ställe. Gåvan är given.
Den är icke längre ett framtida hopp,
utan ett förflutet sakförhållande och
en närvarande verklighet.
Att kunna säga: »Gud vare tack»,
innebär att vi hava mottagit »hans
outsägliga gåva.» Det är möjligt att
giva sitt samtycke till sakförhållandet,
att Gud har skänkt gåvan, utan någon
erfarenhet av att hava mottagit den;
men om vi ej verkligen mottagit
Kristus i våra hjärtan, kan tacksägelsen ej
heller vara någon verklighet hos oss.
Men det är också möjligt att hava
mottagit gåvan och i kraft av detta
mottagande hava blivit Guds barn och
likväl endast föga förstå gåvans
värde. Tänk dig en man, som blivit
ägare till ett stort jordagods. Han
kan ha gått över varenda hektar av
sin egendom i hela dess utsträckning
till längd och bredd och ändå inte
veta, vad som finns på djupet. Han
ser hela ytan men har ännu ej sökt
upp de rikedomar, som ligga fördolda
under jorden. Huru många ha ej
varit uteslutande upptagna av vad de sett
på yttersidan av sin egendom! År
ha förgått, innan måhända genom en
ren tillfällighet de stora minerala
skatter, som ligga gömda under ytan, hava
blivit upptäckta. Vidare
undersökningar ha visat, att huru värdefulla de
hjälpkällor, som legat på ytan, än
voro, så lågo dock ännu större
rikedomar begravda under jorden. Ägaren
har på en gång fått se, att han blivit
millionär-, ej genom tillökning i
egendomens vidd, utan därigenom att de
skatter, som redan från början voro i
hans ägo, ha blivit upptäckta.
Så har det varit i många Guds
barns erfarenhet. De ha mottagit
Kristus i sina hjärtan men ha blott
föga fattat, vad denna gåva innebär.
Deras åsikter om honom, om än
riktiga, ha varit ytliga; de ha mottagit
honom såsom den gudomliga
uppfyllelsen utav endast en del av deras
behov men icke lärt känna honom i
alla hans nåds rikedomar. De ha
sett honom och förtröstat på honom
såsom deras själs tillflykt men ej
ännu lärt känna honom såsom den källa
av livsfullhet och kraft, som
tillfredsställer alla den förnyade varelsens
begär. Själen har funnit trygghet
under hans vingars skugga men ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
