Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
Jesus på Oljeberget.*
Från bergets topp han blickar över
staden,
Vars kullar glimma, badande i sol.
Och bland palatsen ser han främst i
raden
Det stolta templets strålande kupol.
Han ser och ser med blick, som
genomtränger
Det fagra skal, som döljer bitter nöd;
Han ser, hur synd och otro utestänger
Välsignelsen, som han så ofta bjöd.
Och Jesus grät, hans ömma hjärta
blöder
I helig kärlek oförliknelig
För detta folk, för sina egna bröder,
Som så i villors natt förirrat sig.
Det höres sorl från stadens
glädjefester
Och dans och spel till pukor och
cymbal.
Men medan solen sjunker ned i väster,
Går Mästarn klagande i Kidrons dal:
»Jerusalem, Jerusalem du arma,
Som hastigt ökar dina synders mängd,
Ack, ofta har jag velat mig förbarma
Men fann din dörr beständigt för mig
stängd.
Jerusalem, o, att du ändå visste,
Vad som tillhör din lycka och din
frid!
Men nu är det fördolt — din syn du
miste,
Då du ej aktade din söknings tid.»
Vak upp, min själ! Vak upp, du
Herrens skara!
Var äro vi, när Mästar’n nalkas blid?
Inseglet hans skall kännetecknet vara
På dem han kallat till sitt rikes frid.
* Musik till denna sång finnes införd i
musiktidningen Harmoni, årg. 1924,
Ung-domsstiärnans förlag, O s b y. Pris pr årg.
3: 50. "
SEGRAR. 405.
När tidens sol går ned i blod och
töcken
Och gudsförgäten värld går till sin
dom,
De heliga från vedermödans öken
Förklarade till Sion vända om.
Conrad.
Huru välsignelsen kom.
Pastor Oswald Chambers berättar
följande: Efter min omvändelse
hade jag underbara erfarenheter av
Jesu Kristi närvaro, men det förflöt
likväl många år, innan jag helt
överlämnade mig åt honom för att brukas
av honom.
Under det jag gick vid universitetet,
hörde jag en gång en predikan om
den helige Ande, med den påföljd,
att jag beslöt mig för att söka utfå
allt det, som det var möjligt att uppnå.
Hemma i mitt rum bad jag därför
allvarligt till Gud, att jag måtte bliva
uppfylld av den helige Ande, vad det
än skulle kosta mig. Men ifrån den
dagen och genom de närmaste fyra
åren råkade jag emellertid uti så
svåra prövningar, att det aliena må
tillskrivas Guds bevarande nåd och
vänners godhet, att jag icke uppgav
alltsammans. Under denna tid blev
jag likväl brukad till själars frälsning,
men för egen del levde jag i mörker
och kände mig övergiven av Gud.
Bibeln blev för mig en tillsluten bok,
och hela min naturs fördärv och
usel-het blev avslöjad för mig, så att jag
uppfylldes av förskräckelse och ångest.
Men, prisad vare Gud, nu förstår jag,
att det var han, som lät Andens och
ordets ljus genomtränga mitt väsens
alla gömslen för att visa mig;, hurudan
jag i verkligheten var.
Under, de tre sista månaderna av
dessa fyra åren nådde mitt elände sin
höjdpunkt, så att jag blev alldeles för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
