Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 1 Mars 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.84 TRONS
sagt i kärlek. Men säg, om det ändå
icke är så, att flera, som förr voro
brinnande i anden, nu äro ganska
ljumma? Pastorn och missionären är
väl utsatt för samma fara och
frestelse som vi andra vardagsmänniskor,
faran att bli trött, kall och liknöjd.
Den lätt snärjande synden lurar lika
på oss alla. Den gamla människan
dör icke så lätt. Det egna jaget
sticker upp sitt huvud och vill icke dö.
Vilken fara därför att bli äretjuv! 1
stället för att giva Gud hela äran, vill
man nog själv hava en del med
därav.
Säkert har väl också du läst vad
jag här vill återgiva:
En präst- satt på e. m. i sitt rum
och beredde sig till sin predikan..
Som han satt där, somnade han och
drömde, att han gick utanför i sin
trädgård. Där mötte honom en
ämbetsbroder, som syntes vara mycket
lidande. Denne hans vän frågade, vad
klockan var, och fick till svar: »4,25».
»Åh», sade han, »då är det ej mer än
en timme sedan jag dog, och jag är
nu fördömd. Jag är det icke därför,
att jag varit lat eller försumlig och
liknöjd i mitt arbete och min
predikan, utan därför att jag sökt
människors pris mera än Guds», var den
upplysning, som pastorn erhöll. Nu
vaknade han och fann, att tiden var
inne att gå till kyrkan. Han gick,
och på vägen dit mötte han en
person, som frågade, om han hört att
den pastorn, som han nyss drömt om,
hade dött för just en timme sedan.
Vilken fruktansvärd underrättelse
detta var! Hur pastorn sedan framförde
sin förkunnelse, eller vad han sade
till de församlade, det förmäler ej
historien, men nog blev det väl en
anledning till allvarlig eftertanke och
självprövning. Må det också få bli
så för många i dag! Låt Herren
få tala, och var villig att lyssna! Gör
ingenting för att vinna människors
bifall och beröm!
SEGRAR
Ett sorgligt faktum är, att
åhörare-skaran i många kyrkor och ej minst
i frikyrkorna nu börjat minska så
väsentligt, åtminstone i vissa städer.
En stor del av församlingens egna
medlemmar utebli, och ytterst få,
i-bland ej ens någon enda av
världsmänniskorna, infinner sig. Och vad
är anledningen därtill? Nog söker
man efter förklaringar av allahanda
slag, men finner man den rätta? Om
de troende icke samlas mera allmänt
omkring Herrens ord — och varför
göra de ej det? — så är det väl
ej att undra på om
världsmänniskorna utebli. Icke hjälper det att med
allahanda vackra saker, såsom sång
av den eller den m. m., locka
människor till andaktsstunderna! Nej, det
fordras säkert en väckelse, ett riktigt
uppvaknande bland de troende, en den
Helige Andes utgjutelse över
församlingen. Må den komma, komma snart,
och världen skall nog då få känna sitt
behov av frälsning. En allmän
världsväckelse skulle måhända bli följden
därav. Det är en synnerligen
allvarlig tid vi nu leva uti, och man kan
med skäl fråga, om det nu kommit
därhän att »kärleken kallnat hos de
flesta».
Ack Herre, hjälp oss alla att
vakna! Må ingen sova nu längre!
»Hur kan du sova så? Stå upp och
åkalla din Gud».
Th. E.
En tro, som icke medför någon
uppoffring, kan icke vara av Honom, som,
fastän Han var rik, blev fattig för
vår skull.
W. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
