- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
64

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Nils kvitt ifrån mig, och då behöver du Elin
inte se snett pä, att jag stör dig eller äter din mat.»

Nils försökte dock denna gång medla och bad
modern stanna. Åter tyckte Elin, att det lät, som
om även detta var pä förhand avtalat, till hennes
skada. Hon grcps av en hemsk, stum ångest,
och i ett slags förtvivlat hopp, att hon på så sätt
skulle böja Nils’ hjärta till sig, fogade hon sig
och bad Inga Persdotter stanna liksom han. Tillika
sade Elin, att hon nog trodde, fadern skulle
utbetala pengarna, som han en gång lovat.

Då skrattade Inga Persdotter högt.

»Du vill ändock ha mig bort», sade hon.

Och nästa morgon tog hon en del kläder med
sig och flyttade över till Karna Andersdotter,
sin moder.

Elin visste icke, om hon skulle vara ledsen eller
glad över detta. Väl kände hon en lättnad över
att Inga Persdotter icke längre fanns i hemmet.
Men därför kom hon dock icke sin man närmare.
Ty sedan modern flyttat hemifrån, blev Nils
svårare mot hustrun. Han talade ont och hårt till
henne, och han fann nöje i att se henne gråta.
Då svor han högt och sade, att modem haft rätt.

»Gjorde jag rätt», sade han, och höll sin knutna
hand emot hustrun, »läte jag dig gå eller flyttade
själv efter.»

Han anklagade Elin att hava tvingat Inga
flytta hemifrån.

»Det är ju för din skull hon inte kan vara här»,
skrek han.

Och Elin vågade icke svara honom, gick blott
tyst undan och lät Nils rasa ut.

Under denna tid börjadc Nils även att
vårdslösa sin gård, och Elin kunde tydligt se, att det
var något han grubblade över, och för vilket han
icke kunde finna frid. En gång bad hon honom
att betro henne, vad han tänkte på. Men då svor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free