Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Folkets fädra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hon sade icke Nils, att Elin visste allt
och förebrått henne deras skamliga förhållande.
Ty hon insåg, att om Nils visste detta, skulle han
bli feg och aldrig våga, vad hon nu ville tvinga
honom till.
Men Elin tänkte ej på sådant. Den afton,
hon talat ut med svärmodern, gick hon första
gången lugn och säker i sitt eget hem. När kvällen
kom, sökte hon vila, och hennes själs uppror
hade varit så starkt, att hon nu sov tryggt, utan
tanke på morgondagen.
XIV.
Dagen därpå väntade Elin, att Nils skulle
säga något, som visade att Inga Persdotter givit
honom del av det samtal, som förts dem emellan.
Men när Nils som vanligt gick tyst och icke heller
visade sig annorlunda emot henne själv, då insåg
Elin, att Inga Persdotter ingenting hade sagt.
Skälet härtill kunde hon väl icke fullt fatta, men
ju mer hon grubblade häröver, ju mer blev det
henne, som när man ser ned i en avgrund och
känner, hur den suger och drager. Hon greps
av en måttlös och vettlös skräck, mot vilken allt
vad hon förut upplevat syntes henne ringa och
intet.
Så häftigt kom omslaget från hopp till
förtvivlan, att det berövade Elin varje rest av
självbevarelseinstinkt och gjorde henne oklok. Hon
som förut icke talat vid någon, talade under de
få dagar, som nu följde, med alla, vilka kommo
i hennes väg. Hon talade vid Nils om, hur
olycklig hon var, hon grät och besvor honom att sälja
Möllinge och flytta bort. »Stannar du här», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:49:51 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tufvesson/0122.html
