Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där hon skulle lägga ned sitt huvud, och avvisande
andras stöd in i det sista, stod hon ensam bland
alla dem, vilka ännu tillhörde livet, och hon
darrade ej. Ingen kunde se, att hon fruktade för
mörkret, som skulle komma, och när hucklet togs
från hennes huvud, sågo alla, att hennes hår
nu blivit alldeles vitt.
Som hon stod där, var hon en gåta, och
gåtan var ej löst därmed, att bödeln tog hennes liv.
Så stort var Inga Persdotters brott, och så mäktigt
hennes öde, att den mänskliga rättvisans största
kraftyttring i jämförelse därmed föreföll ringa
och vanmäktig. Den blev till en hädelse mot
de okända makter, vilka kasta sina rnörka skuggor
över allt levande och det, som bortom råder och
styr.
Mer än en blygdes över sig själv och vände
bort sina ögon.
Utan att hava ångrat, och utan att hava yttrat
en önskan angående det liv, hon skulle lämna,
besteg Inga Persdotter den tröskel, som leder
till evigheten. Blott när hennes hals rörde vid
stupstocken, undslapp henne som en gård åt
kroppens svaghet en ordlös kvidan.
Hon tog sin egen gåta med sig och gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
