Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är mig likgiltigt», svarade han trumpet, »tysk
eller engelsman, om ni blott fört med er kontanter från
det gamla landet.»
Hans uppdrog en handfull sedlar ur sin ficka, och
på en gång visade sig värden alldeles förvandlad. Hans
trumpna min försvann och lämnade plats för ett
vänligt grin.
»Om det ser ut så hos er, så välkommen till det
nya landet», sade han. »Ni skall få det bästa rummet i
mitt hus, min vän, och för öfrigt kan ni räkna på min
tjänst. Jim!» ropade han till en rödhårig pojke, som i
närheten var sysselsatt med att skölja glas, »för denne
gentleman till n:r 5, och se till, att du betjänar honom väl,
när han befaller något. Hvar har ni ert bagage, min
vän?» sade han, i det han åter vände sig till Hans.
Ännu förargad öfver den lidna förlusten, berättade
Hans, hur han blifvit bedragen och bestulen och
hoppades på herr Fischers medlidande och deltagande, men
långt därifrån. Den hederlige värden hånlog och
nickade med hufvudet.
»Finurliga skälmar!» sade han. »De ha uttänkt
det fint, som inte ha låtit ertappa sig! Så skall det
vara i ett fritt land.»
»Ni gillar väl icke den nedriga stölden!» utbrast
Hans vred.
»Grillar icke stölden, Grud bevare mig!» genmälte
värden kallblodigt. »Beundrar endast skälmarnes
slughet. Måste ha varit mycket erfarna. Ha ha ha!»
Mannens skratt skar Hans genom själen. Han.
hade god lust att genast lämna huset, men hans
fullkomliga obekantskap med New York höll honom kvar.
Han hade åtminstone tak öfver hufvudet, hvad behöfde
han vidare bekymra sig om värdens karaktär och
åsikter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
