Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instämde jag av hela mitt hjärta. Min mors hänförande
toalett var den första uppenbarelsen av den värld, som vi sett
skymta i våra drömmar; men jag erfor inte minsta
avundsjuka. Min far inträdde. — »Se här, min herre, er dotter»,
sade hertiginnan till honom.
Min far visade mig genast den ömmaste uppmärksamhet;
han spelade så fulländat sin roll av far, att jag trodde det
kom från hjärtat. — »Du är således här, uppstudsiga
flicka!» sade han i det han tog mina båda händer i sina och
kysste dem med mera artighet än faderlighet. Därpå tog
han mig till sig, tog mig om livet och kysste mig på
kinderna och på pannan. — »Du skall gottgöra den sorg, som
förändringen av din kallelse orsakat oss, med den glädje
din framgång i sällskapslivet skall göra oss. — Vet ni, min
fru, att hon skall vara bra vacker och att ni en dag kan vara
stolt över henne?» — »Se här din bror Rhétoré.» —
»Alphonse», sade han till en vacker ung man, som just inträdde,
»se här din syster, nunnan, som vill kasta bort doket.»
Utan att göra sig alltför bråttom kom min bror fram till
mig och tog min hand, som han tryckte. — »Men så omfamna
henne då», sade hertigen till honom, varpå han kysste mig
på vardera kinden. — »Jag är förtjust att träffa er, min
syster», sade han, »och jag håller med er mot min far.» —
Jag tackade honom, men tyckte, att han ganska väl kunnat
besöka mig i Blois, då han reste till Orléans för att hälsa på
sin bror markisen, som låg i garnison därstädes. Jag drog
mig slutligen tillbaka av fruktan, att de främmande kunde
komma. Jag gjorde några anordningar i mina rum, och
framsatte på det vackra bordets mörkröda sammet allt, som
krävdes för att skriva till dig, medan jag tänkte på min
nya ställning.
Så där ha, min vackra vita hind, sakerna tilldragit sig,
varken mer eller mindre, vid en ung, aderton års flickas
återkomst efter nio års frånvaro, i en av rikets mest berömda
familjer. Resan hade tröttat mig ävensom de
sinnesrörelser jag erfor vid denna återkomst till familjen. Jag gick
fördenskull till sängs klockan åtta liksom i klostret, sedan
jag spisat afton. Man har bevarat till och med en liten
servis av saxiskt porslin, som den kära prinsessan använde,
då hon ville spisa ensam på sina rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
