Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kap. I
- Bihang: Om galvanometerns konstruktion
- Kap. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låg alltså hos det gröna silket; något jernhaltigt ämne hade användts
vid dess färgning, och deraf berodde nålens afvikelse från nollpunkten.
Jag lät borttaga det gröna öfverdraget och öfverspinna tråden
med hvitt silke, hvilket arbete emedlertid måste verkställas med
fullkomligt rena händer. Ett fullkomligt instrument är resultatet; då
nålen befrias från strömmens inverkan, inställer den sig precis på
noll, och tråden utöfvar ej på den det ringaste magnetiska inflytande.
I sjelfva verket hade vi alltså hjelpmedlet omedelbart till hands,
under det vi funderade på agatskifvor och andra lärda metoder. Om vi
framdeles utsöka vår koppartråd förmedelst magneten, skall det ej
möta vidare svårigheter att få den fullkomligt ren i magnetiskt
hänseende.
KAP. II.
Värmets väsende. — Den materialistiska och den dynamiska teorien.
— Termiska verkningar af lufts rörelse. — Värme-utveckling
genom en metallcylinders rotation mellan en magnets poler. —
Värmets mekaniska eqvivalent; Mayers och Joules undersökningar.
— Dess utveckling genom kastkroppars stöt. — Det värmebelopp,
som skulle frambringas genom hejdandet af jordens rörelse. —
Meteor-teorien för solens värme. — Om förbränningen, betraktad
från den dynamiska teoriens synpunkt.
Under den sista föreläsningen visade jag genom åtskilliga
försök, att värme utvecklas genom mekanisk kraft. Men fakta
allena tillfredsställa oss ej; vi vilja ock lära känna deras
orsaker; vi söka efter den princip, som ligger till grund för
företeelserna. Hvarför uppkommer värme genom mekaniskt arbete,
och hvad är väl detta värme till sitt egentliga väsende? Tvenne
teorier hafva täflat om att besvara denna fråga, den
materialistiska och den dynamiska eller mekaniska. Länge nog
räknade den förra det största antalet anhängare; inom ett visst
begränsadt område voro dess satser af en tilltalande enkelhet
och klarhet, som tillvann densamma nästan allmänt bifall.
Denna teori anser värmet vara ett slags materia; ett fint
fluidum, samladt i mellanrummen mellan kropparnes atomer.
Gmelin t. ex. definierar i sin Handbok i Kemi, värmet såsom
”den substans, hvars inträde i våra kroppar förorsakar
förnimmelsen af värme, och utträde förnimmelsen af köld.” Han talar
om, huru det förenar sig med kroppar, likasom en vägbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0030.html
