Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•190
absorberande gaser de qvantiteter, som först inträda i
profcy-lindern, utöfva ojemförligt större verkan än de sednare införda.
Om vi således jemförde de ofvannämnda gaserna icke vid en bel,
utan vid blott en trettiondedels atmosfers tryck, skulle
tvifvelsutan olikheterna dem emellan befinnas betydligt förökade. Vi
hafva redan sett, att när absorptionen är mycket ringa, är dess
belopp proportionel mot den absorberande gasens tryck; vi
vilja antaga — hvad som äfven tvifvelsutan är fallet — att
denna lag gäller för luften och dess tre samslägtingar; att deras
absorption vid atmosfers tryck är blott af hvad den är
vid en hel. Sålunda erhålles följande öfversigt, i hvilken
naturligtvis alla de öfriga gasernas absorption vid ifrågavarande låga
tryck blifvit bestämd genom direkt observation.
Tabell N:o 6.
Gaser Absorption
vid J5 atmosfers tryck.
Luft, Syre, Väte, Qväfve.......... 1
Ohlor..................... 60
Brom..................... 160
Koloxid................... 750
Kolsyra................... 972
Bromväte..................1005
Qväfoxid...................1590
Qväfoxidul..................1860
Vätesvafla..................2100
Ammoniak................. 5460
Oljbildande gas............... 6030
Svavelsyrlighet.............. 6480.
Hvilka utomordentliga olikheter! För hvarje värmestråle *),
som upptages af luft, upptager ammoniak 5-460, oljbildande gas
6030, och svavelsyrlighet 6480. Och här behöfva vi, väl till
märkandes, alls icke sysselsätta oss med några undersökningar
eller betraktelser beträffande kohesionens inflytande på
resultaten. I fasta och flytande kroppar äro molekulerna mer eller
mindre bundna vid hvarandra; olikheten i absorptionsförmåga
mellan t. ex. alun och bergsalt kan alltför väl bero — hel och
hållen eller till en del — på arten af deras aggregat-tillstånd,
på det sätt hvarpå kristallisations-kraften uppfört deras
mole-kularbyggnad. Men olikheten mellan luft och oljbildande gas
kan omöjligen förklaras på något dylikt sätt; här är hvarje
molekul en fri individ, och olikheterna gaserna emellan angifver
alltså en för sjelfva dessa molekuler karakteristisk egenskap.
*) Ordet är här naturligtvis användt endast i qvantitativ betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
