Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ô4
torsten fogel qvist
het, som Belloc utvecklar i sin bevisföring härför,
måste tilltala varje fritt sinne. Däremot ställer man
sig ytterst betänksam mot hans löst framkastade
hugskott, hur en sådan syn på saken borde
omsätta sig i lagstiftning och direkta åtgärder. Belloc
synes vilja förorda ett slags undantags- och
isoleringspolitik, icke i hatets, fruktans eller
överlägsenhetens namn, utan så att säga i raspsykologins,
den moraliska rashygienens och det politiska
förnuftets namn, en politik som skulle ta sig uttryck
till exempel i särskilda judiska domstolar, skolor
med mera. Det är fara värt, att en ny
judelagstiftning, även om den byggdes på Bellocs
från antisemitismen artskilda motivgrund,
långtifrån att minska friktionen och förebygga den av
honom fruktade katastrofen, tvärtom skulle göra
spänningen större. Belloc har tvivelsutan rätt i,
att de båda metoder som hittills använts och ofta,
såsom till exempel i Spanien, växelvis : den
liberala eller »sentimentala», som han kallar den, att
inte låtsas om problemet och rasolikheterna, utan
i hopp på en småningom skeende assimilation bara
jämna vägen för det judiska inflytandet, och den
brutala, den antisemitiska, att föra ett rent
utrotningskrig som mot en fiende, på intet sätt
visat sig skaffa frågan ur världen. När den ena
metoden misslyckats, har den andra tillgripits och
så undan för undan. Men saken är nog den, att
problemet är olösligt. Det enda som återstår att
se, är om icke den nya umgängesform mellan judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
