Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom anförtrodda fyrn med samvetsgrannt nit, och
besökte ofta alldeles ensam, under de stormiga och
mörka nätterna, det höga tornet och dess vaksamme
fyrvaktare. Emellan sin vidsträckta trädgård och
höjden, på hvilken fyrtornets murar reste sig öfver
klippan, hade han, genom parken, anlagt en smal,
rak gång, på ömse sidor planterad med häckar. I
sjelfva fyrtornet, som bestod af flera våningar eller
runda salar öfver hvarandra, bodde fyrvaktaren i den
understa, och den öfversta var öppen, emedan elden
i densamma underhölls. Mellanrummen hade
baronen låtit inreda så, att han vid sina besök
derstädes kunde inbjuda sina vänner att med all
beqvämlighet njuta den vidsträckta utsigten. Det sades, att
dystra familjeminnen för baronen sjelf gjorde
åtskilliga af rummen serdeles betydelsefulla.
Hans baronessa beträdde aldrig den kyrklika
byggnaden, utan att uttrycket af en viss ängslan
öfverfor hennes drag. Baronens vördnad för sin pligt
att vårda fyren hade ingifvit äfven hans båda barn
en serdeles helig känsla för densamma. De nalkades
alltid båken såsom man nalkas en helgedom.
Fyrvaktaren, en gråhårig sjöman, som pröfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
