Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spänna före en vagn, så framt grefven icke ville
qvarblifva öfver natten på Marienhag. Telepnoff
hade likväl varit frånvarande så länge från sin
egendom, att han längtade hem. Fyrvaktaren blef
derföre uppkallad och utskickades af sin herre att ditkalla
några af hans betjening.
Under väntan på deras ankomst, förblef
sällskapet i tornsalen. Grefve Telepnoff närmade sig
fröken Nathalia. «Ändtligen«, sade han, «aflägsnar han
sig. Vi ha ju upplefvat ett märkvärdigt äfventyr,
min fröken! och väl må vi glädja oss öfver vår
befrielse. Jag vet, att vi ha att tacka baronens
kunskaper i frimureriet för vår frihet, och jag skall
aldrig mera klandra dem. Tvärtom skulle jag just
önska att sjelf få bli frimurare, om jag också icke
kan bli så bög som han. Men hvad säger ni, fröken
Nathalia, är ni icke glad att vara befriad?«
«Hvem skulle icke vara glad«, svarade hon, «att
åter vara hemma med de sina! Ni är ju också glad,
grefve Telepnoff?«
«Jag är mest glad för er skull, fröken Nathalia«,
sade han. «Men det är tid, att jag upprigtigt
framställer för er hvad jag bär på hjertat. Det är bäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
