Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lösas i hans dödsstund! Dessutom måste jag blifva
qvar här, för att ännu denna natt underhålla fyren.«
Sjöstjerna blef bekymrad. «I ett har du rätt,
gamle man«, sade han, «att ljuset af fyren år
oumbärligt för vår flotta under denna natt.«
«Ja, derföre blir jag qvar«, sade Stolpe. «Men
jag behöfver också en hjelpare«, fortfor han.
«Dertill ber jag att få taga den der ryska herrn.« — Han
pekade på grefven. — «Jag finner alltför väl, att det
är nödvändigt, att en sådan herre icke släppes lös,
för att i otid rapportera och göra larm på Dagö.
Men ni behöfver icke taga honom med er, min unga
herre. Låt gamla Stolpe bevaka honom! Ni kan
vara säker, att jag icke släpper honom.«
Sjöstjerna besinnade sig. Grefven framträdde,
darrande af ängest. «Hvad är er mening, kapten
Sjöstjerna?« frågade han. «Vill ni föra mig fången
med er? Eller skall jag bevakas här af gubben? Låt
mig hellre få välja det sednare. Jag blir ju i sådant
fall fri i morgon bittida! Jag skall då hederligen
vedergälla dig, gubbe.«
Nu log den gamle Stolpe för andra gången. Men
detta hans leende var förfärligt. Det låg ett hån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
