Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XI. En underbar räddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
04
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
I alla fall gjorde ju också Rimpi något olovligt, då han tog brevet
från bonden. Efter att ha tänkt både hit och dit, beslöt jag mig för
att delgiva dig altsammans, innan jag sade något åt far. Han är så
benägen för att anse alt som obetydligheter och kunde underskatta
värdet av Rimpis fynd. Å andra sidan: om detta skulle vara värdelöst och
Rimpi och jag gjort något orätt, ville jag be dig att lägga ett gott ord
för mig hos far, då jag talar om det för honom.
Min egen hjärtans kär! Jag önskade så innerligt, att jag vore hos
dig och finge tala vid dig. Det kom för mig så många sällsamma tankar,
när jag hörde Rimpi tala om krig. Du må icke tro, att jag blev rädd
för att något skulle hända mig. Nej, jag blev full av ängslan för att
du kunde komma i någon fara. O, min hjärtans kär, om jag kunde vara
när dig och skydda dig, vore det så med min egen kropp! . . . Tusende
hälsningar till dig från din i döden trogna
Magnil.
»Det är», sade Karl till sin värd, »ett meddelande
från min fästmö, vilket ej kan ha något sammanhang med
nattens händelser.»
»Dä vet jag bättre», sade Rimpi. »Och om ni, pastor,
vill för Hemming Nilsson redogöra för brevets innehåll,
skall han lättare förstå, vad jag sedan kommer att
berätta.»
Karl följde uppmaningen, varpå Rimpi fortsatte:
»Då jag kom till Pilgrimstad, fick jag höra att pastor
Alstadius var i Sundsjö. Och väl kommen dit, berättades
det mig, att pastorn fortsatt till Stugun. Altså gjorde
jag detsamma. Färjemannen vid Stugusundet omtalade,
att pastorn ej farit över detta — jag hade sålunda kommit
före, vilket ej förvånade mig. Ty jag har ju lättare om
fjäten, och dessutom kunde pastorn ha blivit uppehållen
hos någon känning utmed vägen. Jag frågade
färjemannen, var jag skulle bedja om husly för natten, och han
visade mig till eder, Hemming Nilsson, sågandes
mycket gott om edert redliga sinnelag och den givmildhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
