- Project Runeberg -  Under fredsbanéret /
163

(1916) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVII. En rymning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN RYMNING

163

mitt ibland oss och äro våra vänner och bekanta, för
vilka vi omtala våra planer, som sedan bäras fram till
det danska lägret. Det oroväckande är att varje
överenskommelse bland oss sålunda kan bli känd för fienden.»

»Ni är rädd i onödan, Per Simonsson», lugnade Karl,
»och hade ni rätt, så vore för oss intet annat att göra
än att bilda en sammansvärjning, vi också. Men hur var
det nu med Jörgen Urnes flykt?»

»Smeden Jöns Ersson i Månsåsen, vilken alltid varit
fattig, emedan han är starkt begifven på dryckenskap,
började för omkring tre veckor sedan visa sig ha gott
om pängar. Detta väckte hans grannars uppmärksamhet.
Ty alla förstodo att penningarna ej kunde vara bekomna
på ärligt sätt. Ingen hade dock någon föreställning om,
huru han fått dem. En bonde — just den vilkens gård
brunnit — begynte forska i saken. Man erinrade sig då,
att en gårdfarihandlande besökt byn och trodde, att en
gammal historia återupprepats.»

»Att han blivit mördad», sade prostinnan sakta.

»Ja visst. Nåväl, ett besök hos kyrkoherden i Sunne
i och för rådslag om denna sak gav vid handen, att
gård-farihandlanden ingen annan var än vår gamle bekanting
Torjus Hansen. Nu låg det ganska nära till hands att
antaga, att Jöns Erssons pängar utgjorde en hederlig
betalning för att han varit behjälplig vid Jörgen Urnes
rymning, som då var känd för kyrkoherden. På denna
misstanke häktades Jöns Ersson.»

»Det var raskt», tyckte Karl.

»Ja, man får icke vara så nogräknad, då mycket kan
vara att vinna. Det lyckades också förträffligt. Jöns
Ersson nekade i sten att börja med, men då han sutit i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:02:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unfreb/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free