Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVII. En rymning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
häktet på Frösön ett par dagar, bekände han
altsammans.»
Prostinnan slog ihop händerna.
»Under guvernörens tåg mot Mörsil ägde
naturligtvis ingen vakthållning rum på Frösön annat än vid
färjesunden. Sedan Jöns Ersson ingått på Torjus’ förslag, satte
de en mörk natt över i en båt till Frösön. Där
mot-togos de av ett par bönder, som kommit fram sedan
Torjus låtit höra en långt utdragen vissling.
’Alt klart?’ sporde Torjus.
’Ja’, svarade bönderna.
’Ni äro säkra på, att de ej vakna?’
’Fullkomligt.’
’De kände väl ej den gamla käringen?’
’Nej.’
Detta samtal förstod ej Jöns Ersson genast. Snart blev
det dock honom uppenbart. En gammal kvinna bar
brän-vin till vakten å skansen. Bränvinet var tillsatt med
sömnmedel, och vakterna sovo snart som grisar. Under sådana
förhållanden var blott att dyrka upp låsen, och det var
detta Jöns Ersson fick uträtta. Snart var fången i
frihet. Han sade ej många ord och önskade blott komma
iväg. Jöns Ersson fick sin betalning — Torjus stoppade
en summa i hans hand, och Jöns Ersson säger, att det
var först vid hemkomsten han fann, att det var så mycket
som 300 mark. Han satte nämligen över tillbaka i sin
båt. De fyra andra togo vägen åt Rödösundet. Detta är
Jöns Erssons berättelse.»
»Nog är det väl troligt, att Torjus på förhand lovat
honom någon viss summa?»
»Ja.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
