Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 7 4 >,
om en sten, med sorgfull blick betraktade sia
halfdöde husbonde, Bevekt af denna rörande
åsyn, uppgaf hon ett rop, som väckte herden ur
sin dvala; han uppslog sina ögon, och såg att
Chloés .Pydde, vid hans fötter, viskade med
svansen; detta rörde herden till tårar. De båda
älskande fbllo i hvarandras armar; geten och deu
lille Pydde hoppade glada omkring dessa båda
lyckliga, som åtföljdes till Chloes hydda, der
deras bröllopp firades med Lamons samtycke.”
Vid genomläsandet af denna Idyll, fann Uno
väl åtskilliga fel i ordställningen, sora kunde
stöta Akademiska öron, men trodde att dermed ej
kunde yara så farligt, förr än ban halfhögt
uppläst stycket, då han lätt insåg dess brister. Han
ref det derföre i små bitar, och föresatte sig att,
med tillhjelp af Manderströms Lexikon, skrifva en
sonnet med de tre svåra rimmen: äpple, silfver
och stolpe.
Sonnetlen ställdes till Laura (Fröken
Oden-schiöld), och fick till valspråk:
Akademien var ett ögonblick nyfiken.
’’Nionde delen af Svenska Akad. Handl.pag. 135.
Till Laura!
”Se’n jag dig sett, mig himlen endast skänkte
En tanke: Dig! och skönt, som Paris’ äpple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
