- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
15

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Från sjötrafikens barndom - Grekernas och romarnas sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄN SJÖTRAFIKENS BARNDOM.

15

en fenicisk expedition, vilken genom Röda havet seglade vidare
söderut och efter tre år återvände till Medelhavet, men då tog vägen in
genom sjöpasset vid "Herkules stöder", det vill säga mellan Ceuta
och Gibraltar.

Hur voro då dessa feniciska oceanfarare byggda? Man kan
förmoda, att de så kallade tarsisskeppen hade fått tillgodogjort sig den
nya uppfinning, som kallas spantet. I sin skildring av den flotta
Neko utsände berättar Herodotos, att dessa fartyg inte hade
"revben", det vill säga spant. När
han yttrar detta, bevisar det,
att han ägde kännedom om
denna uppfinning inom
fartygsbyggnadskonsten. Det
fartyg av feniciskt ursprung,
som man påträffat vid
Kapstaden, har varit ett
roddskepp. Men reliefbilder av
feniciska fartyg visa, att man
övergett de skeppet
omslingrande repen. Detta tyder på
att man förlänat skeppen en fastare konstruktion på annat sätt.
Man gissar att däcksbjälkarna och bordläggningen börjat timras
fastare samman. Naturligtvis kunna avbildare av de nu funna
skeppskonstruktionerna ha varit lekmän i skeppsbyggnad och gjort sig
skyldiga till misstag. Otvivelaktigt synes vara, att fenicierna
tillägnat sig konsten att bygga fartyg på spant. Deras större fartyg
torde ha haft ett deplacement av omkring två hundra tons.
Beträffande deras fart uppger Herodotos att de kunde segla sju hundra
stadier under ett dygn, och då man antager att han menar
itinerar-stadier skulle det bli ungefär fyra och en halv knop.
Genomsnitthastigheten torde dock inte få sättas till högre än tre knop.

Grekernas och romarnas sjöfart.

Det är inte tvivel om att feniciernas sjöfart, navigering och
skeppsbyggnad betecknade höjdpunkten för den tiden. Men sedan
blevo de handikapade av starkare nationer, först grekerna och sedan
romarna, vilka avlöste fenicierna såsom mera betydande
sjöfartsnationer.

Grekerna hade att tillse att deras kustland skaffades tillräckligt
skydd genom en flotta. Men för övrigt synas de ha haft tid till an-

Fig. 10. Feniciskt krigsfartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free