Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Segelfartygstyper - Kompaniernas tid i norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
Ett par andra typer av segelfartyg förekomma, ehuru i ett
förhållandevis ringa antal. Det är den femmastade barken, femmastade
fullriggaren och den femmastade slätskonerten.
Beträffande slätskonerterna kan nämnas, att dessa även byggas
med ett större antal master än fem, mestadels för seglingar på
amerikanska kusten och för flodfart på de större floderna.
Vad seglens namn angår skola vi som exempel taga en tremastad
fullriggare — det största som vanligen förekommer — och följa dess
segelställ från fören till akter och nedifrån och upp. Fock-, stor- och
aktermast eller mesanmast är masternas namn.
Av förstagsseglen komma ytterst jagaren, över denna kan föras
ett segel som kallas flying jib. Sedan följa ytterklyvaren,
innerkly-varen och focken eller stagseglet.
På fockmasten heta seglen storsegel, undre märsseglet övre
märs-seglet, under bramseglet, övre bramseglet och röjel. Stormastens
segel ha namnen storseglet, storundermärssegel, storövermärssegel,
storunderbramsseglet, storöverbramsseglet och storröjeln.
Mesanmastens segel på rårna ha motsvarande benämningar med tillägget
kryss- eller mesan. Gaffelseglet på aktermasten kallas mesanseglet.
Kompaniernas tid i Norden.
Från vår historia veta vi huru de mäktiga sjöfararna Hansan
måste tillkallas av Gustav Wasa, då det gällde att hålla undsättningen
borta från danskarna, som belägrade Stockholm. För denna hjälp
måste han lämna hanseaterna sådana privilegier, att det betydde
lamslående av den svenska sjöfarten och köpenskapen. Inseende detta
sökte Gustav Wasa förbund med den kraftfulla sjöfararenationen
Holland, men detta kom inte att föra med sig någon uppryckning för
vår sjöfart det heller.
När "kung Gösta" sedan blev kvitt Hansans och delvis
holländarnas övertag till sjös ville han skapa en stark örlogsflotta för att
man i dess skygd skulle kunna få fram en stor handelsflotta. Då
befanns det att skeppsbyggnadskonsten i Sverige råkat i förfall.
Man saknade både skeppsbyggmästare och yrkesskickliga arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
