Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Världens största kanalbyggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS STÖRSTA KANALBYGGEN.
181
kanalen skulle kunna disponera sin flotta på snabbaste sätt vid
landets kuster åt Atlanten och Stilla havet.
Kanalen går inte såsom mången skulle vara frestad tro i
östvästlig riktning, utan dess riktning går från Limön Bay, vid Colon
i Atlanten, i sydostlig riktning till Panamaviken vid Stilla havet.
Sista hindret mellan dessa hav, Gamboa Dyke, kvarstod till den 10
oktober 1913, då president Woodrow Wilson bortsprängde det. Detta
förstås inte så, att presidenten slog sönder det med slägga eller
borrade in dynamitladdningen. Den historiska handlingen utfördes på
så sätt, att de inlagda dynamitskotten avlossades av presidenten
med en elektrisk kontakts slutande. Och det utförde han på sitt
ämbetsrum i Vita Huset i Washington långt borta från Gamboa
Dyke.
Som nämnt var det mest med tanke på flottan kanalen kom till.
Det var därför inte meningen att täcka anläggnings- och
driftkostnaderna genom att lägga avgifter på handelsfartygen. Det skulls
blivit oerhörda kanalavgifter. Ett fartyg kan under resa från
New York till Australien eller Japan taga den betydligt kortare
vägen genom Panamakanalen i stället för såsom tidigare genom
Suezkanalen. Emellertid kan inte tidsbesparingen bli i proportion till
vägsträckans förkortande, ty det är inte tillåtet att gå med hur stor
hastighet som helst i kanalen. Slusspassagen tar ungefär tre
timmar, och sedan är femton knop maximihastigheten i Gatunsjön och
endast 6 knop i Gaillardsektionen. Helt naturligt är man rädd om
dessa dyrbara anläggningar.
Fartyg, som komma in i Limonbukten och skola in i slussarna
vid Gatun, skola helt stoppa upp sin fart. Elektriska lokomotiv
ombesörja, att fartyget föres in i första slussen. Det går tågspår på
båda sidor av kanalen, och är det ett större fartyg, som skall slussa,
draga tre lokomotiv på vardera sidan ooch fördelade så, att fartyget
drages alldeles rakt in utan några slingringar. En härtill ansluten
schematisk bild visar hur vattenmassorna regleras i de olika
slussarna. En slusskammare kan fyllas eller tömmas på en kvarts
timme. Slussportarna äro dubbla, så att någon katastrof kan det inta
bli om ena slussportsparet skulle sprängas genom någon oförsiktig
manöver eller något misstag, och för säkerhets skull har man
framför varje slussport ett system av kraftiga kättingar, vilka sitta fast
vid hydrauliska pistonger. Kommer ett fartyg med för stark fart
mot kättingarna så bromsa dessa kraftigare ju större
påtryckningen blir tills fartygets fart är helt stoppad. Detta kättingsystem
sänkes ned till bottnen medan fartyget passerar genom slussporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
