- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
191

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Hamnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAMNAR. 191

Den moderna handelshamnen strävar efter att kunna erbjuda så
stort kaj utrymme som möjligt med bästa möjliga djup vid kajer
och segelrännor. Och ett särskilt pius tillkommer för en hamn, som
dessutom kan erbjuda docknings- eller andra
torrsättningsmöjlig-heter. Allt efter sitt ändamål kallar man hamnarna för
styckegodshamnar, upplagshamnar, massgodshamnar eller industrihamnar.
För mera speciella ändamål har man hamnar för eldfarliga oljor,
kolhamnar och dylikt. Finnes inte särskild hamn för fartygslaster
bestående av eldfarliga oljor, bruka hamnmyndigheterna omgärda
fartygen av detta slag med en
transportabel skyddsarm av
pontoner, vilka kunna hindra
den eldfarliga och kanske
brinnande oljan att flyta ur över
större område i
hamnbassängen. Intill skeppsvarven eller
mekaniska verkstäder, vilka
utföra fartygssmide, brukar man
stundom avsätta verkstads-
eller utrustningskajer.

På kajerna framdragas spår
av olika slag, och numera ha
även mindre hamnar åtskillig
maskinell utrustning för att
underlätta ett snabbt lossande eller lastande av fartygen. Detta
sker vanligen med kranar, vilka drivas med ånga, elektricitet eller
vattenkraft, och kallas svängkranar, brokranar, portalkranar och
dylikt.

I de speciella kolningshamnar, där det gäller för fartygen att på
kortast möjliga tid få in sin kollast eller fyllt sitt bränsleförråd,
användes vad man kallar för kolsprutor. Fartygen halas intill en
kaj, över vilken en hög järnvägsviadukt löper. På denna
framköras koltåg, vars vagnsbottnar med ett enkelt handgrepp kunna
öppnas så att kolet störtar ned i en trumma, en sprutliknande koloss,
ur vilken man efter hand som utrymmet medger och förhalningar
verkställts nedsläpper kolet i fartygsrummet. Liknande
anordningar har man i de stora spannmålsutskeppningshamnarna även för
spannmål. För lossning av kol användas numera stora gripskopor,
vilka sänkas ned i lastrummet, där de genom en av kranföraren
reglerad mekanism åtsnörpas kring så stor del av lasten, som de
kunna rymma, och sedan halas skopan med sitt innehåll upp och

Fig. 20. Under hansestädernas
uppblomstring omkring år 1360 var Bergen en av
Nordens viktigaste handelshamnar.
"Tyskebryggen", som är avbildad här,
kvarstår ännu tämligen oförändrad med sina
gamla hus och magasin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free