- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
216

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Kol och petroleum - Lysgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

och den därvid bildade ammoniakgasen inledes i blyklädda kar, som
innehålla utspädd svavelsyra. Denna förenar sig med ammoniaken
till ett salt, ammoniumsulfat, som erhålles i något orent tillstånd. Det
kan emellertid renas eller användas som det är till
konstgödningsmedel. Ur ammoniumsulfatet som utgångsmaterial framställes ren
ammoniak och en mängd ammoniumsalter.

I reningskistorna bildas av järnoxiden med gasens föroreningar
en del föreningar, som mycket väl låta sig förarbetas för utvinnande
av till exempel svavel och svavelföreningar. Man kan till exempel
av detta utgångsmaterial framställa svavelsyra. Vidare framställer
man av reningsmassan en del cyanföreningar.

Acetyléngas. En ur kol på mera indirekt sätt framställd gas är
acetyléngasen. Denna erhålles genom att i särskilt konstruerade
gasverk låta vatten droppa ned på ett ämne, som kallas kalciumkarbid
och som är en kemisk förening av kol och kalcium. Karbiden ingår
då förening med vattnet under avgivande av acetyléngas. Som
återstod i gasverket erhåller man släckt kalk. Reaktionsformeln blir:

CaC2 -f 2HX> = Ca (OH). + C2H2.

Kalciumkarbidens formel är alltså CaC2 och acetyléngasens C,H„.
Den förra framställes i elektriska ugnar genom att vid den däri
rådande höga temperaturen sammansmälta kol och kalk, som härvid
ingå i kemisk förening med varandra. Acetyléngasen själv är som
man ser av formeln ett mycket kolrikt kolväte. Den brinner med en
intensivt lysande och starkt sotande låga. Om man i särskilt
konstruerade brännare blandar den med syrgas, brinner den under
avgivande av en intensiv hetta. Man använder sig härav för såväl
"skärning" som svetsning av metaller. Även i en del andra fall, då
man på ett lättvindigt sätt vill uppnå en hög temperatur på ett
begränsat ställe, kommer acetylén-syrgas-lågan till användning. Länge
vållade acetyléngasen bekymmer på grund av sin lätthet att
explodera. Blandas den med luft, blir blandningen mycket explosiv, likaså om
gasen komprimeras, även om trycket därvid är ganska obetydligt
större än luftens. Det dröjde sålunda länge, innan man lyckades
utfinna metoder att magasinera gasen på ett tillfredsställande sätt, och
man var därför hänvisad till att framställa den just vid de tillfällen,
då den behövdes. Problemet löstes emellertid, då man fann, att ett
av tjärvatten härstammande ämne, aceton, förmådde att lösa
acetyléngas till många gånger sin egen volym och sedan åter avgiva den.
Den av den svenske nobelpristagaren Dalén uppfunna gasackmula-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free