Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Muskel-, vind- och vattenkraftmaskiner - Inledande begrepp - Kraft, arbete, effekt etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFT, ARBETE, EFFEKT ETC.
15
fram och tillbaka i rotation kring sin axel. Kring trumman lägges
ett papper, på vilket stiftet ritar. Man erhåller då ett diagram av
det utseende fig. 8 visar. Arean
av detta diagram representerar i
viss skala det av ångan på ena
sidan kolven uträttade arbetet. Vi
återkomma härtill i samband med
behandling av ångmaskinen.
Effekt. Det är ej nog med att
ett arbete uträttas; det måste även alltid uträttas på viss tid. Skola
vi t. ex. fara i en hiss från bottenvåningen till vinden, är det ej
likgiltigt, om detta tager två minuter eller tio. I båda fallen
uträttas precis samma arbete — vikten av hisskorgen och lasten
multiplicerat med lyfthöjden är densamma — men det per tidsenhet
uträttade arbetet är i förra fallet fem gånger så stort som i senare. Vi
säga då, att arbetseffekten är fem gånger så stor, och att den motor,
som utför lyftarbetet, har fem gånger så stor effekt i förra fallet som
i det senare. Effekten mätes i hästkrafter, tecknas HK eller hkr,
varmed menas en arbetsförmåga pr tidsenhet av 75 kgm. per sek.
Detta tekniska mätetal på en hästkraft är ingalunda ett uttryck
för en hästs normala arbetsprestation under t. ex. en arbetsdag. Till
och med en kraftig häst förmår ej under så lång tid normalt
uträtta stort mera än 1/3 hästkraft. Under stor kraftansträngning kan
den dock under kortare tidsperioder utveckla betydligt större effekt.
Huru uttrycket "hästkraft" och dess mätetal uppkommit kan
förtjäna omnämnas. Dess upphovsman är den störste
uppfinnaren på ångmaskinens område, James Watt. Han hade fått i
uppdrag att installera en av sina första maskiner i ett
bryggeri i England, där den skulle ersätta en häst som drivkraft vid
ett vattenuppfordringsverk. Bryggaren föreskrev att maskinen
skulle kunna driva pumpverket så, att minst lika mycket
vatten pumpades upp på en arbetsdag, som då en häst drog
detsamma medelst en s. k. hästvandring. Watt gick in på förslaget, och
nu skaffade bryggaren den kraftigaste häst, som stod att uppbringa,
och medelst piskslag förmåddes hästen att till den yttersta
utmattning under åtta timmar pumpa den ansenliga kvantiten av 2
millioner liter vatten. Då detta resultat omräknades till per sekund
uträttat arbete, fann man, att på denna tidsenhet 75 liter (kg.) vatten
pumpats 1 meter högt. Watt lade detta mätetal till grund för sina
senare beräkningar och kallade denna effekt "horsepower" (häst-
Fig. 8. Indikatordiagram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
