Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångturbinen - Ångturbinens föregångare - De Laval-turbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINEN
87
Av alla dessa skäl förskriver sig början av den egentliga
ångturbinens utveckling ej längre tillbaka än till början av 1880-talet. De
banbrytande arbetena gjordes då samtidigt av den svenske ingeniören
Gustav De Laval och engelsmannen Charles A. Parson,
vilka båda lyckades, gående var sin väg, att skapa turbiner, som
framgångsrikt kunde upptaga konkurrensen med de nu till stort mått
av fulländning komna kolv-ångmaskinerna.
De Lavals ångturbin visas i princip i fig. 20. Den första turbinen
konstruerades år 1883 och väckte snart ett mycket stort intresse hos
all världens teknici. Det
var också en synnerligen
djärv och genial lösning av
problemet: att med ett
skovelhjul direkt uttaga
rörelseenergien i hastigt
strömmande ånga.
Ångan inkommer med
måttlig hastighet i ett eller
flera munstycken, vilka äro
snett ställda mot ett
skovelhjul. Munstyckena äro så
formade, att ångan genom
expansion i desamma kan
omsätta sin tryckenergi i
rörelseenergi. Då ångan
inkommer i munstycket är dess
tryck blott obetydligt lägre än panntrycket, låt säga 8 à 10
atmosfärer. I andra ändan av munstycket råder kondensortrycket, som
kanske är 0,i5 atmosfärer. Då ångan expanderar hela denna
tryckdifferens i munstycket, förstå vi, att dess hastighet vid utträdet ur
detsamma måste bli oerhört stor. Med nämnda tryckfall blir ångans
utströmningshastighet c:a 1,000 à 1,200 meter per sek. Man kan
göra sig en föreställning om denna kolossala hastighet, då man
betänker att t. ex. kulan ur ett modernt gevär med fin kaliber har en
begynnelsehastighet av blott 800 meter per sek.
Med denna stora hastighet träffar ångstrålen i lämplig vinkel
skovlarna på turbinhjulet, varigenom detta sättes i mycket hastig
rotation. Liksom vid Deltonhjulet utnyttjas rörelseenergien
fullständigt, om hjulet får rotera med en periferihastighet, d. v. s.
hastigheten av en punkt på hjulets omkrets, som är något mindre än
Fig. 20. De Laval turbinens verkningssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
