Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Inledning. Råmaterial - Hampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■80
ANDRA DELEN. TEXTILINDUSTRIEN
kommer knappast någondera sorten i fråga annat än i, ytterst
begränsad utsträckning. Fibrerna äro nämligen allt för grova för att
kunna spinnas ut tillräckligt fint för detta
ändamål.
Under det att linet bäst trives i ett något
kyligt och fuktigt klimat, föredrager hampan
torrare och hetare växtställen. I Europa odlas
därför hampan företrädesvis i Sydtyskland,
Ungern, Mähren, Ryssland, Polen och
Frankrike. I ganska stor utsträckning odlas hampa
i Nordamerika.
Enär hampan är ganska känslig för frost,
sker utsädet relativt sent. Maj och juni äro de
månader, då hampan vanligen sås. Jorden, som helst bör vara lerig,
skall vara väl bearbetad. Liksom linet sår man hampan tämligen
tätt så att stänglarna skola bliva tunna m
och bastet sålunda så smidigt som möjligt.
Bladen äro uppdelade i tre, fem eller
sju lansettlika och i kanterna naggade
småblad. Stånden med hanblommor
mogna först och insamlas så snart de
hava spritt sitt frömjöl.
Honblommorna komma något senare till utveckling
och insamlas så snart de hava blommat
av medan stänglarna ännu äro gröna.
Tillvägagångssättet för erhållande av
bastfibrerna är detsamma som
beträffande linet. Sålunda får även hampan
rötas, bråkas, skäktas och häcklas. Ett
särskilt tillvägagångssätt använder man
i norra Italien, där man för hand river
ut fibrerna ur hampan.
Goda hampfibrer hava den avsevärda
längden av två meter och däröver. De
äro sidenglänsande och till färgen
vitak-tiga eller ljusgula. Vid mikroskopisk
undersökning visa de sig bestå av långa
rör av olika tjocklek. Håligheten i deras inre är i regel ganska vid
och väggarna här och där något förtjockade. Deras utseende
påminner för övrigt synnerligen mycket om linfibrerna, från vilka de
i kemiskt avseende egentligen icke alls skilja sig.
i B
Fig. 24. Balar av manilla och
en hank, som visar fibrernas
längd.
Fig. 23. Hampfibrer i
förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
