- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
141

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Olika bränslens relativa betydelse i vår bränslehushållning och förskjutningar dem emellan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. BRÄNSLENAS RELATIVA BETYDELSE. 141

och vedförbrukning. Skillnaden framträder egentligen endast vid vedbränslet. Vi
skola senare taga hänsyn härtill.

Vad som vid betraktande av föregående tabell först och främst observeras är den
överblick i stort som densamma giver över vår bränslehushållning. Vi finna att i
avrundade tal förbrukats av allt bränsle:

För husbehov............................ 40 %

> industri............................. 40 %

För järnvägsdrift....................10 %

» sjöfart........................ . 10 %

Huru ofantligt viktigt det är att söka på bästa sätt utnyttja och handskas
sparsamt med bränslet inom hushållen framgår av dessa siffror med överväldigande
tydlighet. Landets bränsleekonomi är ej blott en fråga för några få ingenjörer, utan hela
folkets, framför allt husmödrarnas angelägenhet.

I detta sammanhang kan det även vara av intresse notera inom vilka industrier
den största bränsleförbrukningen förekommer för att därigenom vinna en inblick i
var ingenjörerna mest böra inrikta sig på bränslebesparing. Industrierna äro nedan
ordnade efter bränsleförbrukning från de största förbrukarna och medtagna t. o. m.
de, som förbruka mer än 50 000 ton pr år, räknat såsom stenkol. Siffrorna äro avrundade.

Järn- och stålframstäHning............................................... 1 343 000 ton

Pappersmassefabriker............................................ 638 000

Pappers- och pappfabriker...................................... 268 000 906 000 >

Gasverk.................................................................. 335 000 >

Sågverk och hyvlerier.................................................... 300 000 »

Mekaniska verkstäder..................................................... 190000 »

Tegelbruk................................................................ 153 000 »

Sockerindustri........................................................... 137 000 »

Glasindustri............................................................. 107 000 >

Cementindustri........................................................... 99 000 »

Kolnings- och trädestillationsverk....................................... 92 000 »

Elektricitetsverk........................................................ 86 000 »

Järn- och stålmanufaktur................................................. 72 000 »

Bryggerier och mälterier................................................. 59 000 »

Bomullsindustri.......................................................... 55 000 » .

Kolgruvor................................................................ 53 000 »

YUeindustri.............................................................. 51 000 >

Snickeri- och möbelfabriker.............................................. 50 000 »

Fördela vi åter bränsleförbrukningen på de olika bränsleslagen erhålles i avrundade tal:

Stenkol.............................................50 %

Ved.................................................40 %

Träkol ............................................. 6 %

Flytande bränslen................................... 2 %

Torv, masugnsgas och lysgas ’....................... 2 %

Vi finna härav, att bland de olika bränslena förbrukningen av stenkol och ved är
så dominerande i förhållande till de övriga, att då vi vilja undersöka vår bränslefråga
i stort vi kunna nöja oss med att närmare betrakta blott dessa två bränsleslag. Betänka
vi att träkol och masugnsgas erhållas av ved och lysgas av stenkol, kunna vi gott säga,
att vårt bränslebehov i runda tal tillfredsställes till 50 % med stenkol och 50 % med
ved, vari dock ingår 2 % flytande bränslen och mindre än 1 % torv.

Undersöka vi slutligen i samband härmed, huru de olika bränsleslagen fördela sig
på de olika större förbrukningsbehoven, erhålles följande tabell i avrundade tal:

Stenkol.

Ved. Träkol. Andra bränslen.

Husbehov.........................................27 % 71 % — 2 %

Industri, handel och jordbruk ... 65 % 32 % — 3 %

Ugnsdrift........................................57 % 6 % 35 % 2 %

Järnvägsdrift........................................99% 1% — —

Fartygsdrift.........................................97% 1% — 2%

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free