Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - James Watt och hans betydelse för ångmaskintekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 101. Patentritning å Watts
expansionsmaskin.
very, vilken, såsom förut omnämnts, synes hava, om ock oklart, insett betydelsen härav.
Watt uttalar sig år 1769 i ett brev till en dr Small om expansionens fördelar. Det dröjde
dock till 1776 innan han blev i tillfälle att experimentellt använda sig härav och först
år 1778 levererade Boulton & Watt till ett vattenverk i London den jörsta
expansionsång maskinen. Denna arbetade med 2/3 fyllning. Det dröjde ytterligare 4 år till 1782,
innan Watt inlämnade sin patentansökan rörande denna sak. Figur 101 utvisar
patentritningen. Av tryckkurvan framgår hur Watt tänker sig trycket ändras i cylindern
vid 25 % fyllning, d. v. s. 4-faldig expansion. Han utgår från att ångans tryck sjunker
i direkt proportion till volymtillökningen, således att, om p betecknar ångans tryck
och v ångans volym,
pv = konstant.
Det är ej bekant, huruvida Watt genom försök
undersökt ångans expansionskurva. Teoretiskt gäller ej
ovannämnda ekvation, utan i stället
pvk = konstant
om k = exponent, något större än 1. Det är emellertid
intressant att konstatera, att Watts enklare ekvation
kan anses approximativt gälla för mättad ånga i verklig
drift. Cylinderkondensationen medför nämligen att den
teoretiska ekvationen ej kan användas.
Watt framhöll som en särskild fördel med
expansionen, att ångmaskinens effekt lätt kan förändras genom
ökning eller minskning av fyllningen. Han hade
visserligen redan förut angivit en annan metod att ändra
effekten, nämligen genom reglering av ångtrycket.
Ändringen av fyllningen visade sig dock gynnsammare för
ångekonomien än den rena strypningen, emedan
ångtrycket i förra fallet kunde hållas konstant och
oberoende av belastningen.
Det är egendomligt att så här långt efter iakttaga
huru svårt Watt hade att av andra vinna förståelse för
expansionens betydelse. När maskinskötaren såg att han genom att öka maskinens
fyllning kunde få densamma att lämna ökad effekt, satte han en ära i att få upp
effekten så högt som möjligt, på bekostnad av ekonomien och ansträngande ångpannan
över dess förmåga. Det ser därför ut som om Watt till en tid måste uppgiva tanken
på expansionen, »intill dess han finge maskinister, vilka förstodo något av saken».
Det ena stora problemet efter det andra mötte Watt i hans outtröttliga arbete på
ångmaskinen. Han lyckades få fram konstruktioner för pumpmaskiner och biåsmaskiner,
vilka konstruktioner hava stått sig i många årtionden och i vissa fall avsevärt längre.
För fabriksdrift, kvarndrift och dyl. kunde ångmaskinen däremot på grund av sin
rät-liniga fram- och återgående rörelse ej användas. För att så skulle ske måste denna rörelse
omvandlas till roterande. Hur svårt dåtiden hade att tänka sig den direkta vevrörelsen
och över huvud taget varje omvandling av fram- och återgående rörelse i roterande
framgår t. ex. av förslaget att erhålla en dylik roterande rörelse genom att låta en
pumpångmaskin uppfordra vatten till ett vattenhjul, vilket sedan kunde kopplas till
axelled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
