Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens vidare utveckling och tillämpningar från 1850-talet till närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
ÅNGTEKNIKEN.
I likhet med Corlissmaskinen kunde dessa ventilmaskiner konstrueras med mycket
litet skadligt rum.
Ovannämnda första liggande ventilmaskin utvecklade vid 5 kg:s ångtryck,
konden-sering och 50 varv pr minut 56 ind. hk och förbrukade härvid 0.79 kg kol pr ind.
hk-timme. Figur 196 visar ett indikatordiagram, som belyser hur fulländat regleringen
arbetade. Maskinen utställdes på Parisutställningen år 1867 och väckte berättigat
uppseende.
Fig. 193—194. Sulzers ventilångmaskin från år 1866.
Sulzerfirman utvecklade efter denna framgångsrika början en rastlös verksamhet och
levererade år efter år ett stort antal ventilångmaskiner. Brown fullkomnade
konstruktionen ytterligare under de få återstående år han var fästad vid firman. År 1871
övergick han nämligen till lokomotivområdet och startade en lokomotivfabrik i
Win-terthur.
Under det att Corlissmaskinen arbetade med s. k. »frifallande» reglering, d. v. s.
att vridsliden stängdes genom fjäderkraft, viktbelastning eller vakuumkolv, arbetade
Sulzermaskinen med »tvångsstängning», vilkens tidsläge bestämdes av
centrifugalregulatorn. Ventilens rörelse under stängningen skedde således ej oberoende av
reglerings-mekanismen, utan bestämdes helt av denna.
Sulzerregleringen efterföljdes av ett stort antal liknande konstruktioner. En mängd
verkstäder började efter Sulzers mönster tillverka ventilångmaskiner dels som licens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
