Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångturbinens framträdande och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. ÅNGTURBINEN.
285
Fig. 256. Segers ångturbinmotor.
ångförbrukning. Svagheten i konstruktionen låg bl. a. i nödvändigheten att använda
tvenne turbinaxlar med motsatt rörelseriktning. Segers turbin kan i detta avseende
sägas utgöra förebild till den senare Ljungströmska, ehuru dennas
turbinkroppskonstruk-tion är ojämförligt överlägsen. Det visade sig ock för Seger omöjligt att erhålla
tillräckligt god ekonomi med endast tvenne turbinhjul. Periferihastigheterna voro för låga.
Figur 256 visar den remanordning Seger använde för att sammanföra de båda
axlarnas rörelser till en gemensam långsammare rörelse.
Turbinen är numera ur marknaden.
Det är två geniala mäns förtjänst att ångturbinen drevs fram under denna tid.
Dessa pioniärer voro svensken doktor Gustav de Laval och engelsmannen sir
Al-gernon Parsons.
Carl Gustav Patrik de Laval föddes i Orsa
1845. Han studerade vid dåvarande teknologiska
institutet åren 1863—66 och fortsatte, efter några
års praktisk verksamhet, sina naturvetenskapliga
studier samt disputerade till fil. doktor 1872. De
Laval ägnade sig redan tidigt åt
uppfinnarverksamhet. Denna låg till en början åt det kemiska
och bergsvetenskapliga hållet. Han började
emellertid på 1870-talet intressera sig för mjölkseparatorer
och utförde på detta område betydande
uppfinningar och nykonstruktioner, vilka resulterade i det
stora världsbekanta svenska bolaget Aktiebolaget
Separator. Under dessa arbeten fick de Laval blick
för ångturbinens betydelse som drivmotor för höga
varvantal. Han konstruerade som första försök en
enkel reaktionsturbin. Figur 257 visar densamma.
Ångan inkommer i centrum och strömmar genom
de böjda rören a och 6 samt utströmmar i tangential
riktning under utövande av en viss reaktionskraft.
Turbinen var naturligtvis mycket oekonomisk, men
användes dock länge som drivmotor till
mjölkseparatorer. Dessas energiförbrukning var ganska
liten och en viss mängd ånga erfordrades i alla fall till mjölkens pasteurisering,
varför ångförbrukningen ej hade så mycket att betyda. Dylika separatorångturbiner hava
sedermera moderniserats och konstrueras numera som aktionsturbiner.
De Laval fick under sina arbeten blicken öppnad särskilt för aktionsturbinens
betydelse och kastade sig med en utomordentlig energi in på detta område. I samarbete
med skickliga medarbetare såg nu den ena banbrytande uppfinningen och
konstruktionen dagen efter den andra. Resultatet av detta arbete blev den sedan världsberömda
de Lavalturbinen i dess ursprungliga enkla form. Figurerna 258—259 visa en av de äldsta
typerna i sektion. Den karakteriseras av följande moment. Ångan expanderar i
munstycken och erhåller därigenom en hög utströmningshastighet. Denna utnyttjas i
turbinhjulets skövlar. För att denna omsättning skall kunna ske med god
verkningsgrad måste turbinhjulets periferihastighet vara mycket stor. De Lavals
konstruktioner visa i detta avseende en utomordentlig djärvhet. Han bestämde sig utan tvekan
för hastigheter upp till mer än 300 m/sek. För att turbinhjulen ej skulle få för stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
