- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
300

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Luftmängd och förbränningsgaser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300 ÅNGTEKNIKEN.

ning. Gasformigt bränsle ligger givetvis gynnsammast till av alla och kan arbeta med
mycket obetydligt luftöverskott.

Ehuru man således vid all ångpannedrift måste släppa in en större luftmängd än
den rent teoretiska, bör man samtidigt söka begränsa luftöverskottet så mycket som
möjligt. Ju större luftmängd som användes vid förbränningen, desto lägre blir
för-bränningstemperaturen och desto högre blir i allmänhet avgasernas temperatur.
Detta senare faktum beror därpå, att värmeöverföringen till ångpannan minskas
väsentligt pr kg förbränningsgas räknat. Eftersom såväl avgasmängden som avgas
-temperaturen ökas med luftöverskottet ökas avgasförlusterna och sjunker
ångpanne-verkningsgraden. På grund av denna för ångpannans ekonomiska drift så viktiga fråga
visar det sig nödvändigt att kunna kontrollera luftmängden. Detta gör man enklast
genom att bestämma rökgasernas procentuella kolsyrehalt. Ju mindre luft som
användes pr 1 kg bränsle, desto högre blir kolsyrehalten och tvärtom. Man kan approximativt
skriva

Volymprocent CO2 av torra gaser = —

1 + n • Lt
om C = procent kol i bränslet

Lt = den teoretiska luftmängden i kg pr 1 kg bränsle

n = förhållandet mellan den verkliga och den teoretiska luftmängden. nLt är
således den verkliga luftmängden.

Om t. ex. för ett visst bränsle C = 80, We = 6 500, och / = 4, erhålles enligt
föregående ekvation

Lt = 8.94.

Vid teoretisk luftmängd, d. v. s. n = 1, erhålles då % CO2 = 19.3. Antages åter
50 % luftöverskott, d. v. s. n = 1.5, erhålles % CO2 = 13.3.

För bestämning av denna kolsyrehalt användas olika apparater, delvis automatiska.
Vi återkomma längre fram till beskrivning av några av dessa.

Ju fuktigare ett bränsle är, desto större överskottsluftmängd erfordras i allmänhet.
Förvärmes förbränningsluften blir förbränningen livligare och fullständig förbränning
erhålles lättare med måttligt luftöverskott. Man räknar som nödvändig luftmängd vid
fasta bränslen vanligen 40—60 % utöver den teoretiska. Detta motsvarar en
kolsyre-procent mellan 12 och 14.

Flytande bränslen kunna ernå fullständig förbränning med luftöverskott ända ned
till 10—20 %. Det är emellertid vanligt att använda avsevärt större luftmängd för att
därigenom reducera den annars för eldstadens väggar riskabelt höga
förbränningstem-peraturen.

Beräkningen av eldstadstemperaturen kan ske endast under vissa givna
förutsättningar. Sålunda inkommer som komplicerande moment, förutom eventuell
dissoci-ation m. m., framför allt den direkta värmestrålningen från fyren till eldytan och till
förbränningsrummets murytor. Denna värmestrålning, som är av stor betydelse för
ångpannans avdunstning, medför en sänkning i temperaturen, i det att detta strålvärme tages
direkt från bränslets förbränningsvärme och således ej återfinnes i förbränningsgasernas
värmeinnehåll.

Förutom själva fyren utstråla även, ehuru i ganska ringa grad, själva
förbränningsgaserna värme till eldyta och murverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free