Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Värmeöverföring i ångpannor - Vattenvärme, ångbildningsvärme och överhettningsvärme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 270. Esstuber med olika djup gängning.
Fig. 271. Plåtinlägg i tuber.
ej vunnit allmännare insteg beror på andra förhållanden, bl. a. ökade
sotningssvårig-heter. Under senare år har dock en dylik konstruktion, den s.. k. Esstuben, fått en
betydande spridning. Denna tub har
konstruerats av de svenska
ingenjörerna K. E. Nordling och R.
Bengt-zon. Figur 270 visar några dylika
tuber med olika djup gängning. Den
karakteriseras av en tregängig
in-valsning. Försök påvisa ökad
värmeöverföring under samtidigt ökat
dragmotstånd.
Ett annat sätt att befordra
värmeöverföringen till plåten består
i att anordna s. k. sekundära
strål-ningsytor, vilka upphettas av de
strömmande gaserna och återstråla
den emottagna värmemängden till pannplåten. I de vanliga inmurade ångpannorna
får man utan särskilt åtgörande dylika strålningsytor i de murväggar, vilka bilda
dess rökgaskanaler. Man har även i ångpannor med rökgastuber sökt utnyttja denna
tanke genom att i tuben inlägga tunna plåtstrimlor av olika form. Figur 271 visar den
enklaste typen av dessa konstruktioner. Nackdelen med densamma ligger däruti, att
tuben lätt sotar igen, om ej effektiv sotning tillgripes.
Det är emellertid ej alltid, som man kan försumma motståndet i pannplåten och
från pannplåten till vattnet resp, ångan. Ett villkor för att detta skall kunna tillåta
är framför allt att pannplåten hålles invändigt fri från
olja och pannsten. Såsom varande mycket dåliga
värmeledare genomsläppa dessa ämnen ej värmet utan en ofta
betydande temperaturskillnad, och pannplåten kan av
denna orsak få en så hög temperatur att den blir
glödande. Detta kan lättast inträffa vid sådana delar av
pannan, vilka utsättas för intensivt strålvärme från
fyren. Det är därför på dessa ställen av alldeles särskild
betydelse att pannan är fri från olja och pannsten. Av
samma orsak har det en viss betydelse att cirkulationen
inuti pannan är god, enär i annat fall motståndet mot
värmeöverföringen från plåten till vattnet ökas. I de s. k.
ångöverhettarna, i vilka den i ångpannan bildade ångan överhettas, uppstår alltid ett
större motstånd vid värmeöverföring från plåten till ångan än i pannan från plåten till
vattnet. Detta motstånd kan emellertid väsentligt reduceras genom att ångan pressas
fram med en relativt stor hastighet och sjunker dessutom i den mån ångtrycket höjes.
Vattenvärme, ångbildningsvärme och överhettningsvärme.
Vattenångans allmänna egenskaper behandlas i del I av »Uppfinningarnas bok».
Vi kunna därför i detta sammanhang inskränka oss till några direkt för
ångpanne-tekniken viktiga spörsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
