Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Avprovning och driftkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. AVPROVNING OCH DRIFTKONTROLL.
383
Man kan emellertid i stället för vattenmängden i stället uppmäta den avdunstade
ångmängden. Detta kan ske automatiskt och kontinuerligt med s. k. ångmätare. Figur
407 visar en sådan. Samtliga dessa mätare arbeta efter den principen att en
strypsek-tion bildas i ångans väg. Härigenom alstras ett visst tryckfall, som uppmätes och
registreras. I vissa apparater är tryckfallet konstant och avstrypningsarean utgör ett mått
å ångmängden. Ångmängden upptecknas å en fortlöpande pappersremsa.
Noggrannheten är dock ej särdeles stor, möjligen + 3-5 %, och värdena kunna därför ej direkt
användas vid ett noggrant ångpanneprov.
Ångmängden kan med större noggrannhet uppmätas genom att i rörledningen från
pannan insätta ett avstrypningsorgan, helst ett mjukt format utströmningsmunstycke,
men, om detta ej låter sig göra, en tunn plåt med ett skarpkantat runt hål. Den senare
anordningen är den vanligare, emedan den är lättare anbringad. Figur 408 ger en skiss
av densamma. Genom att avläsa trycket px och tryckskillnaden px—p2 kan man med
kännedom om öppningens area och vissa konstanter beräkna den framströmmande
ångmängden med ganska stor
noggrannhet. Man bör därvid tillse att trycket
px mätes 1.5—2.5 rördiametrar
framför plåten och trycket p2 minst 8
diametrar bakom plåten. Man kan även,
med användande av något olika
konstanter, beräkna ångmängden med
kännedom om antingen trycken p
och p" alldeles före och alldeles efter
plåten eller trycken px och p".
Matarvattnets temperatur och
den överhettade ångans temperatur
mätas med vanliga
kvicksilvertermometrar. Ångtrycket bestämmes med
antingen en god vanlig manometer
eller ännu bättre med kontrollmanometer. Antag t. ex. att ångtrycket avläses till 19.0
kg/cm2 övertryck ( = c:a 20.0 kg/cm2 abs.), ångtemperaturen efter överhettaren till
350° och matarvattnets temperatur till 50°, då kan man av tillgängliga ångdata
bestämma den värmemängd, som 1 kg vatten upptager för att omvandlas till 1 kg ånga
av ovannämnda tryck och temperatur, till 750—50 = 700 Cal.
Bestämmandet av denna värmemängd blir ej lika lätt om ångan ej är överhettad
utan mättad. Då är ångans värmeinnehåll ej enbart bestämt av tryck och temperatur,
utan även av dess fuktighet. Temperaturen är ju konstant för mättad ånga av visst
tryck och oberoende av ångans större eller mindre fuktighet. Det gäller då att på annan
väg bestämma värmeinnehållet. Detta kan ske på olika sätt, t. ex. genom kondensering
av en viss mängd utströmmande ånga i ett vattenkärl och avläsning av vattnets
temperaturhöjning.
Vi framhöllo tidigare att det var nödvändigt att bestämma de avgående rökgasernas
kolsyrehalt och temperatur för att kunna analysera ångpannans förluster.
Kolsyrehalten kan erhållas på en mängd olika sätt. Den tidigare allmännast använda
apparaten är den bekanta Orsatapparaten. Den visas i figur 409. A, B och C äro
absorptions-kärl, fyllda med kalilut, pyrogallussyra och kopparklorurlösning. M är själva mätkärlet,
som är försett med lämplig volymgradering. W är en utsvällning av tilloppsröret och
Fig. 408. Skiss å ångmätningsfläns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
