- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
440

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440 ÅNGTEKNIKEN.

Rundpannan. Rundpannan utföres vanligast med samma diameter efter hela
längden. På det att eldstaden och ångrummet må erhålla möjligast stor rymd, utföres
dock mången gång, särskilt i Amerika, den närmast eldstaden liggande
rundpanne-plåten med större diameter än den främre plåten. De båda plåtarna förenas med en
konformad mellanplåt. Denna panntyp benämnes Magon.

Allt efter tubernas längd utföres rundpannan av en eller flera plåtar. Då plåtarna
äro starkast i valsriktningen, skola plåtarna, alldenstund påkänningen i pannans
axelriktning är dubbelt så stor som i tvärriktningen, bockas i valsriktningen.

Rundpannans olika plåtar förbindas med varandra antingen med strimla eller på
så sätt, att den ena plåten inskjutes teleskopiskt i den andra och sammannitas
(över-lappsnitning). Det senare förfarandet är brukligast. Lång skarvarna utföras med två eller
tre nitrader i varje plåt samt med en yttre och en inre skarvstrimla. Den senare
strimlan göres oftast två nitrader bredare samt tunnare än den förra. För god dikthållning
göres den yttre strimlan lika tjock som pannplåten. Kortare plåtar kunna sammansvetsas
i stället för att nitas. Framtill begränsas rundpannan av främre tubplåten eller
rökskåps-tubplåten. I denna äro tuberna infästa.

Fig. 527. 1E+E1, 4-cylindrigt kompoundlokomotiv för Virginiabanan, Amerika.
Huvudsiffror se sid. 463.

Rundpannans diameter göres möjligast stor för erhållande av stort ång- och vatten
-rum. Ä det i fig. 527 visade amerikanska jättelokomotivet har rundpannan en inv.
diameter av 2 620 mm och tublängden uppgår till 7 620 mm. Detta lokomotiv är byggt av
»American Locomotive Company» för Virginiabanan och torde vara ett av världens
kraftigaste. Pannorna till svenska statens järnvägars största lokomotiv hava en diam,
av 1 750 mm och en tublängd av 5 300 mm.

För att öka ångrummet anbringas ovanpå rundpannan en cylinder benämnd dom.
Denna placeras lämpligast vid rundpannans främre del för erhållandet av möjligast
torr ånga till alla från denna gående ånguttagningsrör. Stundom anbringas två domar,
vilka kunna förenas med ett grövre rör. Även förekommer, ehuru mera sällan, att domen
ersättes med en långsträckt, horisontalt liggande cylinder, placerad ovanpå rundpannan
och kommunicerande med denna. Vanligast placeras ångpådraget till cylindrarna,
regulatorn, i domen. Regulatorn kan även placeras i rökskåpet eller utanför pannan, i
vilka fall ångan ledes från domen genom ett transportrör. För att minska ångans
fuktighet inlägges i domens nedre del stundom tunna plåtar, tätt genomborrade med små
hål, genom vilka ångan med stor hastighet framsilar.

Tuber. Genom tuberna, som insättas mellan eldstadens och rökskåpets
tubplåt, ledas förbränningsgaserna till rökskåpet. Tubernas anordning och konstruktion är
av viss betydelse för bränsleekonomien. Av stor betydelse är förhållandet mellan
tu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free