Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGL0K0M0T1VET. ÅNGPANNAN.
441
bens längd l och inv. diameter d, vilket framgår av tabell XI. Förhållandet - bör rättas
d
efter den vanligast förekommande rostansträngningen. Vid en specifik rostansträngning
av Ä = 3.5 och däröver bör lämpligast - vara större än 100. Å de stora amerikanska
d
pannorna kan - uppgå till 130—140. Om genom denna stora tublängd vissa fördelar
d
ernås, bland annat torrare ånga på grund av större fri vattenspegel och ångrum, så
synes dock utnyttjandet av bränslegaserna i tubernas främre del stå i dålig proportion
till den ökade pannvikten, det större mottrycket på cylinderkolvarna till följd av högre
blästertryck, den större sotanhopningen i tuberna samt dessas benägenhet för större
fjädring. Den senare olägenheten medför ökat läckage vid tubinfästningarna.
l/d 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150
Rökskåpstemperatur. . . 570 515 470 425 385 345 310 275 245 220
Tabell XI. Rökskåpstemperatur vid olika värden av l/d och vid en rostansträngning av A = 3.5.
Fig. 528. Grafisk framställning på
förändring av tubarea, tubeldyta
och tubantal vid utbyte av
befintliga tuber mot nya med annan
diameter.
Fig. 528 tjänar till ledning för att bedöma vilken inverkan kolförbrukningen röner,
om befintliga tuber utbytas mot tuber med annan diameter. Exempel: I en panna med
R = 2, RjE = R]y = 7, Ifd = 90 och 45 mm tuber avdunstas 6700 kg ånga, därav 3000
90 x 4:5
kg från eldstaden. Om nu 45 mm:s tuberna utbytas mot 38 mm:s, blir l[d =––––-=
38
= 106 samt R/y = 7 X 1.12 = 7.84. Enligt å sid. 434 angiven formel för tr erhålles
därvid en rökskåpstemperatur av 375° och avdunstas
från tuberna 3 X 2 (1 040—375) = 4 000 kg ånga samt
från pannan 7 000 kg. Denna ökning av ångvikten
motsvarar en besparing i bränsle av c:a 5 %.
Fria rummet mellan tuberna bör uppgå till minst
1/3 av tubens yttre diameter. Vid för tätt lagda tuber
minskas ångavdunstningen och tubplåtarnas livslängd
samt ökas läckaget vid tubinfästningarna. Tubernas
antal växlar mycket. Det i fig. 527 visade lokomotivet har
381 st. mindre och 70 st. större tuber.
Tuberna utföras vanligast av järn och äro släta.
Tuber med räjjlade och vågformiga ytor, vilka tillkommit
för att höja tub ytans värmeöverföringsförmåga,
förekomma i mindre utsträckning. Från Frankrike
härstammar den s. k. Servetuben, vilkens invändiga yta är
försedd med längsgående räfflor eller kammar. Genom
dessa förstoras den av bränslegaserna berörda tubytan,
varvid en kolbesparing av 5—7 % ernås. En i spiralform valsad tub (typ
Pogany-Lahmann), spiraltuben, giver ökad beröringsyta för vatten och gaser. Spiralformen
försätter gaserna i rotation, varvid en intimare beröring erhålles mellan tubytan och
gaserna. Dessa avgiva därvid en större värmemängd än i den släta tuben. Då i tu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
