Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ramverk och axlar med hjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGLOKOMOTIVET. RAMVERK OCH AXLAR MED HJUL.
457
ramverket att vila vid fyra ställen. Har lokomotivet endast två axlar, skola inga
balanser uppsättas. Har lokomotivet tre axlar, förenas två fjädrar (bäst de till första och
andra axeln) vid vardera sidan med balanser.
Balansberäkning. I fig. 546 visas fjäderanordningen till ett 2—C—1
lokomotiv med en total vikt av 85 ton och med ett skentryck vid de kopplade axlarna av
16 ton. Bärfjädrarna till axlarna III—VI äro förenade med balanser. Lokomotivets
balanserade vikt, exklusive boggin, uppbäres vid stödpunkterna A och B. av vilka den
förra är tyngdpunkt för fjädersystemet till boggin (axlarna I och II) samt den senare
för fjädersystemet till axlarna III—VI. Äro bärfjädrarna 1 000 mm långa, skola ba-
12 4 (2_1)
lansarmarna hava följande längder: Balans a och & —––––––— 0.54 m mot axel IV
12.4 + 10.6
12.4 (3—1)
samt (l.oo—0.54) = 0.46 m mot axlarna III och V, balans c,–––––.— — 0.992 m mot
12.4 + 12.6
axel VI och (2.ooo—0.992) = 1.008 m mot axel V. Stödpunkten B är belägen framför axel
vt • 12.4 (7 + 3) + 10.6 x 5 _ „.. .... ,
\ I pa ett avstand =––––’––—–––––-= 3.687 m. For att erhalla de angivna
skentrycken skall sålunda lokomotivets tyngdpunkt (exklusive döda vikten) vara
be-... 2 x 8.4 X 6.213 , .
lagen–––––––-= 1.611 m framfor stödpunkten B.
64.8
De vikter, som ej äro upphängda i fjädrarna, kallas döda vikter. Dessa omfatta hjul
med axlar, lagerboxar, fjädrar med stöttor, koppelstänger, 3/5 av vevstakarna samt
excenterskivor och excenterringar.
Fig. 546. Fjäder- och balansanordning till 2—C—1 lokomotiv.
Bärfjädrar. Dessa utföras vanligast av stål med rektangulär sektion (s. k.
bladfjädrar). Fjädrarna placeras antingen över, under eller mellan axlarna. I senare
fallet läggas balanserna över axlarna. Balanserna kunna även utföras vinkelformade,
då de förenas sinsemellan med drag- eller tryckstänger.
Axlar ni ed li jul. Axlar och tappar. En axel med på denna fästa tvenne
hjul benämnes ett hjulpar. Lokomotivets samtliga kopplade hjulpar eller
lokomotivets eller tenderns samtliga hjulpar benämnas en hjulsats. Axlarna indelas i
lokomotiv- och tender axlar samt de förra i boggi-, löp-, driv- och koppelhjulsaxlar. Den del
av axeln, å vilken hjulet sitter, kallas för na vsäte. Axelns lagergångar kunna placeras
antingen utanför eller innanför hjulen. Det senare är vanligast vid driv- och
koppelhjulsaxlar. Vid boggi- och löpaxlar åter placeras mången gång lagren utanför hjulen.
Därvid bliva lagren lätt åtkomliga och påkänningarna i bärfjädrarna bliva mindre (vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
