Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINER. MARINA ÅNGTURBINER. 541
Fördelen med ovannämnda konstruktion är bl. a. dess möjlighet till partiell
avstängning vid minskad belastning. Turbinen blev även okänsligare för
temperaturändringar och därigenom driftsäkrare. Ångekonomien utföll däremot i allmänhet sämre
än vid Parsonsturbinerna. Det visade sig ock vid stora installationer och låga
propeller-varvantal nödvändigt att kompromissa med den fasthållna principen: en axel — en
turbin. En del nyare tyska atlantångare (Imperator m. fl.) hava nämligen utrustats
med turbiner av ovannämnda typ, men en ovanligt långt driven seriekoppling har
samtidigt tillämpats. Figur 658 visar en sektion genom en lågtrycksturbin i en dylik
seriekopplad installation. Vi kunna konstatera, att konstruktionen är ungefär
densamma som i en Parsons’ lågtrycksturbin. Backturbinen är, som synes av figuren,
inbyggd i lågtryckshuset.
Fig. 658. Sektion genom en marin lågtrycksturbin.
I likhet med fallet vid ångturbiner för fasta installationer visade sig således även
de marina ångturbinerna börja närma sig varandra i vissa avseenden. Vi skola senare
se, att den senaste utvecklingen på det marina ångturbinområdet fört till en ännu större
likformighet.
Kuggväxelns införande. Redan tidigt kan man spåra strävanden att använda sig
av kuggväxel i fartygsturbiner. Parsons synes således redan 1897 hava konstruerat
en 10 hks ångturbin med kuggväxel, liknande de Lavals, för 19 600/1 400 varv/min.
Ångturbinen var av Parsons’ vanliga typ och försedd med backturbin. Den insattes i
en liten 6.6 m lång båt, som framdrevs med en hastighet av 9 knop. Detta var emellertid
endast ett experiment i liten skala och ledde ej till någon omedelbar utveckling.
När Parsons’ första verkliga ångturbinfartyg »Turbinia» konstruerades, var det fråga
om att utrusta turbinen med kuggväxel, men tanken övergavs.
Å.-B. de Lavals Ångturbin framlade år 1904 ett omfattande program för
kugg-växeldrivna ångturbinfartyg ända upp till 10 000 hk. Programmet förelädes marina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
