- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
549

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGTURBINER. MARINA ÅNGTURBINER.

549

i motsatt riktning mot a. Omkastningen sker med oljetryck. Figurerna 682—683 visa
en sektion av backslagningsanordningen i dess helhet.

Stals konstruktion erfordrar ingen backturbin, vilket alltid innebär en fördel.

Fig. 682-683.

Sektion av backslagningsanordningen vid Staltnrbinen.

Elektrisk utväxling. Det bör hava legat ganska nära till hands att söka lösa
motsättningen mellan ångturbinens och propellerns varvantal genom att helt undvika fast
förbindning mellan turbin och propeller och i stället övergå till elektrisk
kraftöverföring. Genom denna måste en del viktiga fördelar uppnås. Utväxlingsförhållandet
mellan turbin och propeller kunde bliva obegränsat stort, backslagningen kunde ske
utan omkastning av turbinens rörelseriktning, och fartygets manövrering kunde rent av
handhavas på elektrisk väg från manöverbryggan utan maskinpersonalens medverkan.
Ångturbingeneratorn kunde utföras som en normal sådan, och maskinpersonalen hade
endast att se till att dess olika delar arbetade tillfredsställande. Vidare kunde
ångturbingeneratorn placeras i fartyget oberoende av propelleraxeln (härigenom vinnes
lastutrymme), allt hjälpmaskinen kunde drivas elektriskt, och hög överhettning borde kunna
tillåtas samt således hög
ångekonomi erhållas.

Å andra sidan
mötte vissa svårigheter.
Maskinvikten blev lätt
högre än med kuggväxel
och anläggningen
dyrare. Den högre
ång-ekonomien genom den
ökade överhettningen
motverkades av
utväx-lingsförlusterna, vilka

voro större än vid den dubbla kuggväxeln. Man kan nämligen uppskatta den elektriska
utväxlingens verkningsgrad till 90—92 %, gentemot den dubbla kuggväxelns 94—96 %.

Den elektriska utväxlingen omhändertogs redan tidigt på ett kraftigt sätt av General
Electric Co samt användes även av det svenska Stalbolaget, innan detta bolags ovan

Fig. 684. Schematisk ritning av en stor lastångare med en 3 000 kW
ångturbingenerator, placerad mitt i fartyget, och en 3 000 hk motor
i aktern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free